Vi brukar vara ett litet gäng som ses här, fem-sex stycken. Det är alltid kul att träffa folk. Vi snackar skit, röker, dricker en öl och lyssnar på musik. Det har hänt att jag haft med gitarren, dragit nån Cornelis. Men min ena gitarr har gått sönder och den andra har blivit stulen.

Innan hade vi en stor häck här framför, så att det inte var insyn. Men de sågade ner den. Polisen kanske ville slippa åka in för att ha koll på vilka som sitter här.

De som brukar vara här har bott eller bor på Västberga boende. Det ligger en bit bort, bakom snuthuset och bredvid Ny Gemenskap. Jag har bott på Västberga i flera omgångar. Nu bor jag på Farsta hotellhem. Det är egen lägenhet, vilket är skönt. Men nu ska man lära sig att laga mat också. Jag har blivit lite bortskämd, har ju bott på olika ställen där de serverar mat.

Jag säljer tidningen vid Västberga köpcentrum. Det går bra där. Folk kommer fram och bara pratar också. Man får vara psykolog ibland.

Hit till bänkarna går jag för att pausa. Polisen åker förbi ibland ute på vägen, men här får vi sitta. Det kanske är därför det har blivit vårt ställe – här får vi vara i fred. Det är viktigt att ha såna ställen.