Lista på accessnycklar Startsida Webbkarta Sök Kontakta oss Till sidhuvudet SituationSthlm webbplats
 
  • Article Image

    Mina drömmar: Husbåten

    2014-04-22 22:16:00
    Inlagd av: Situation Sthlm
    Comments: 1

    Som barn fiskade han upp mört i Lappland och i vuxen ålder paddlade han ut till en ö i Stockholm och bosatte sig där. Att vara vid vattnet är något Situation Sthlms försäljare Tommy Erholt alltid tyckt om. Därför drömmer han nu om att bygga en egen husbåt.

    En liten stuga, kanske röd, på en plattform av flytbetong. Inuti ett loft med plats för en säng så att man kan bo i den. Även på vintern. Därför behöver den också en vedspis med täljsten som gör att värmen från kvällens eldning håller ända till nästa morgon. Och husbåten ska ha motorer starka nog att klara av att åka ut i skärgården utan att vinden drar i väg med den. Där kan han ankra någonstans, fiska från husbåten och ha en liten jolle att åka i land med.

    – Det är en dröm som ska bli verklighet, säger Tommy Erholt. Det är nåt som jag tänker göra. Till hösten kommer jag antagligen att få pengar från staten och har då råd att bygga husbåten.

    Tommy Erholt är en av dem som har ansökt om ersättning från staten för vanvård de utsatts för på barnhem och i fosterhem någon gång mellan 1920 och 1980.

    – Jag hamnade väldigt illa ut när jag var liten, hamnade på barnhem och blev placerad på fosterhem, förlorade grundtryggheten. Då blev det inte heller mycket plugg, skolan gick åt helsicke fullständigt.

    Han upplever det som att ingen brydde sig om ifall han gjorde sina läxor eller över huvud taget gick till skolan.

    – Jag var barnvakt i stället eller städade lägenheten där jag var placerad och fick gå ner i källaren för att skotta koks i värmepannor. Där nere fanns det så här stora råttor, säger han och måttar två decimeter med händerna. De var läskiga och hade ögon som lyste röda i mörkret. Jag var tio år då.

    Det var också i den åldern han började ta från fosterföräldrarnas barskåp.

    – Tidigt blev spriten en krycka att stödja sig mot. Jag hade alltid en mellanöl i min ficka, för säkerhets skull. Det var inget normalt liv. Jag hade nog inga tankar eller drömmar alls om framtiden, jag levde för dagen.

    Något som fick honom att må bättre var att vara ute i skogarna i Lappland där han bodde, åka båt och fiska.

    – Det var spännande att fiska även om jag mest drog upp mört, säger han.

    I vuxen ålder har han flera gånger återvänt till platser i norra Sverige, för att fiska öring, harr och lax. Han har tältat och lagat till fisken över öppen eld. Sov i tält gjorde Tommy Erholt också en hel sommar på en liten ö utanför Stockholm.

    – Jag hade precis muckat när jag fick en kanadensare av min kontaktperson på Kriminalvården. Han sa ”stick i väg nu”. Jag fick tält och allt. Jag drog ut till Hässelby holme och en jätteliten ö där man får vara helt själv. Jag tog dit en kompis som fick tälta där också. Vi fiskade, var ute på sjön och lagade mat över öppen eld. Jag var där hela sommaren. Det var helhäftigt.

    Tältsemestrat har han senare gjort tillsammans med sin fru. En gång bilade de upp genom Sverige och sedan den så kallade Silvervägen från norra Västerbotten, över mellersta Lappland och till norska gränsen i Arjeplogsfjällen. Hans fru är inte mycket för camping längre och deras dotter har kommit upp i ”kompisåldern” då hon mest vill umgås med vänner, men Tommy Erholt hoppas att han får med dem på husbåten och lite fiske.

    – Jag har fiskat många gånger tillsammans med min dotter, men då har hon helt tagit över fisket. Jag får aldrig upp nån fisk när hon är med. De gillar hennes mask bättre, säger han, skrattar och tillägger:

    – Jag är så lycklig över min fru och min dotter. Jag hade inte mycket tankar om framtiden när jag var barn, men nu har jag tankar, och det viktigaste är att det ska gå bra för dem.


    TEXT: Maria Hagström

    FOTO: Marc Femenia


    Artikeln är publicerad i Situation Sthlm #200.

    Läsarkommentarer

    Kommentar

    Ditt namn

    Din e-post


    Tyvärr måste vi pga stora mängder spam-kommentarer be dig att verifera en liten kod.Tack för hjälpen!

    Ange koden ovanför:

  • Article Image

    Nånting måste gå sönder - hyllat stockholmsdrama

    2014-04-17 20:55:00
    Inlagd av: Situation Sthlm
    Comments: 1

    Ester Martin Bergsmarks filmatisering av Eli Levéns roman Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats är redan såväl hyllad i Sverige som prisad internationellt. Nånting måste gå sönder är en dramafilm som utspelar sig i Stockholm och i huvudrollerna ser vi bland andra Saga Becker, Iggy Malmborg och Shima Niavarani.

    Situation Sthlms filmrecensent Henrik Emilson gav filmen en fyra (av fem) i betyg i senaste Situation Sthlm:

    Vägen fram till den villkorslösa kärleken är inte alltid snitslad med tryggt elljus. För Sebastian innebär vägen dit många sidospår, fallgropar och ibland famlande i mörker.

    Det handlar lika mycket om att bli sedd som om att hitta sig själv, även om det krävs total utsatthet och smärta för att nå fram.

    Ester Martin Bergsmark
    visar med sin tredje fullängdare att han kan berätta en historia som på ytan tycks vara nischad, men som i grunden är universell, och han gör det både varsamt och stilfullt säkert.

    RECENSENT: Henrik Emilson

    Läsarkommentarer

    Kommentar

    Ditt namn

    Din e-post


    Tyvärr måste vi pga stora mängder spam-kommentarer be dig att verifera en liten kod.Tack för hjälpen!

    Ange koden ovanför:

  • Article Image

    Min plats: Allhelgonagatan–Götgatan

    2014-04-16 14:11:00
    Inlagd av: Situation Sthlm
    Comments: 1

    Dag Rejving har sålt samtliga 200 nummer som Situation Sthlm har gett ut. Han tycker att han är en ensamvarg, som efter nästan 20 år med tidningen ändå har sagt hej till ”halva Stockholms befolkning”.

    Min plats är där jag befinner mig här och nu. Nu kan vara sedan och här kan vara där. Just nu befinner jag mig på redaktionen och det är den jag har följt efter i snart 20 år när den rantat runt. Från Kullagret vid Medis till en lokal på baksidan av Kungliga tennishallen, och sedan Roslagsgatan, Döbelnsgatan och nu Krukmakargatan.

    För 200 nummer sedan hörde jag talas om tidningen på radio. Jag fattade konceptet på en gång och förstod hur smart det var. Man jobbade ju för brödfödan. Jag var uteliggare då, man kan nästan säga att jag hade en tidning Situation Sthlm som huvudkudde.

    Jag har faktiskt sålt av samtliga nummer, har till och med stått där med brutet ben och varit gipsad. Fattar inte att jag orkat, men jag är stolt över att jag aldrig har slängt in handduken. Vid ett tillfälle var jag faktiskt den enda försäljaren. Hade jag slängt in handduken då kanske inte tidningen hade funnits i dag. Min försäljningsplats är utanför Pressbyrån vid Allhelgonagatan–Götgatan. Jag har nog lite ofrivilligt blivit ett känt ansikte på stan. Jag undrar hur många människor jag sagt hej till under snart 20 års tid, halva Stockholms befolkning? Hej är det ord som mina stämband kan bäst.

    Egentligen är jag en sorts ensamvarg, som samtidigt har sökt sig till andra. Men om vi inte har hyfsat samma intressen och om jag inte stämmer med omgivningen så flyttar jag på mig och drar vidare, lite som en varg. Vi som säljer tidningen har kanske inte haft samma sorts problem men vi har lättare att fatta oss på varandra.

    I dag har jag lägenhet och körkort, och därför dricker jag inte som förr. Bilen är mitt stora intresse och jag skulle aldrig ha råd att ha den om jag inte hade sålt tidningar. Det är det som gör att jag kan leva lite.

    TEXT: Maria Hagström
    FOTO: Magnus Sandberg

    Artikeln är publicerad i Situation Sthlm #200. 

    Läsarkommentarer

    Kommentar

    Ditt namn

    Din e-post


    Tyvärr måste vi pga stora mängder spam-kommentarer be dig att verifera en liten kod.Tack för hjälpen!

    Ange koden ovanför:

  • Article Image

    "En mörk och härlig passionshistoria"

    2014-04-08 23:00:00
    Inlagd av: Situation Sthlm
    Comments: 1

    Sedan Kajsa Grytt slog igenom med punkgruppen Tant Strul på åttiotalet har hon gett ut flera skivor, hon har skrivit pjäser, poesibok och självbiografi. Nu i april kommer hennes första roman Nio dagar, nio nätter ut.

    – Det är en rafflande historia, kryddat med sex, droger och kriminalitet, säger hon.

    Romanen handlar om två syskonpar i Stockholm. Det är Alex som levt bland Stockholms kriminella och hans syster Lina som är drogfri men varje dag krigar mot heroinet. Det är också Ulrika som lever ett ensamt karriärsliv i reklamvärlden och hennes bror rockmusikern Richard.

    – Det är en ganska erotisk historia där man dras in i relationen mellan Ulrika och Alex. Det handlar om ensamhet och strävan efter möten, men svårigheten att mötas. Det hand- lar om klass, makt och mannen som objekt. De män som har en ganska tuff yta men som ofta är vilsna inuti, för att man inte kommunicerar känslor. Det har varit yta och jargong och tidig fostran av kompisar. Alex är rätt övergiven. Det är många som inte ser manliga strukturer eller ett gemen- samt problem som man bör ta tag i. 

    Det finns ofta en politisk drivkraft bakom det du gör, finns det även det i den här boken?

    – Egentligen är den inte uttalat politisk. Det är en mörk och härlig passionshistoria. Den kanske är en kioskroman. Det är en historia ommänniskor, men många skulle behöva läsa om de här personerna.

    Bokens Lina har ett heroinmissbruk bakom sig. Har du mött henne i verkligheten?

    – Jag har jobbat med behandling, men hon är inte nån som redan finns. Lina har ett drogfritt år och bor på ett boende. Hon har levt på gatan, hon är hemlös, hamnar plötsligt på kåken och börjar försöka ändra sitt liv. Det stora jobb man gör när man ska bryta ett sånt liv har jag en sån extrem respekt för. Och hon är nog den jag tycker bäst om i boken, hon är den som gör det största reflekterande arbetet, den som tar nåt slags ansvar för det hon gör. De andra, speciellt Ulrika och Alex, har många illusioner om sig själva.

    På vilket sätt är det en berättelse om klasskillnader?

    – Kvinnan är 43 år och jobbar inom reklamvärlden. Mannen är 28 år och har en kriminell bakgrund och ingen utbildning. Det som då sker rent statusmässigt, vad vi har med oss, vad vi har för möjligheter och hur vi behandlar varandra.

    Hur har det varit att skriva en roman?

    – Härligt och roligt. Medan jag håller på är jag ganska hejdlös och självsäker. När jag är i en kreativitet finns det inget ”jag kan inte”, jag bara öser på. Men nu är det läskigt att släppa. Vi får se hur boken tas emot, men jag har redan en ny historia som har börjat i huvudet.

    Artikeln är publicerad i Situation Sthlm #200.

    TEXT: Maria Hagström

    Läsarkommentarer

    Kommentar

    Ditt namn

    Din e-post


    Tyvärr måste vi pga stora mängder spam-kommentarer be dig att verifera en liten kod.Tack för hjälpen!

    Ange koden ovanför:

  • Article Image

    Söders hjärta

    2014-04-08 18:00:00
    Inlagd av: Situation Sthlm
    Comments: 0

    Södermalm är en stadsdel med många epitet. Det senaste året har Söder kallats alltifrån ”ett surdegsreservat” och ”en social experimentverkstad för den medvetna medelklassen” till ”lejonets kula”. Samtidigt höjs ett varningens finger för att gentrifieringen gör innerstadenalldeles för homogen och därmed inte så tolerant som man kan tro.

    När The Financial Times i januari 2014 publicerade en lista över årets hetaste resemål listades Södermalm i Stockholm som ett mer spännande alternativ än Williamsburg i Brooklyn och Londonstadsdelen Shoreditch. En ö med öl, gott kaffe och härliga små butiker och kulturellt kapital som till skillnad från exempelvis Shoreditch ”har en strand”, skrev tidningen – och illustrerade det hela med en bild från Skånegatan.

    Parallellt skickade BBC en reporter till ett blåsigt Hornstull, här kallat ”lilla Brooklyn”, för att reda ut de ”trendkänsliga” Söder-malmsbornas kärlek till amerikansk alter-nativkultur och ölsorten Brooklyn Lager, som ofta kallas för just hipsteröl. Internationellt tycks bilden av Södermalm, stadsdelen med cirka 125 000 invånare (Stockholms stad, december 2012) vara svalt exotisk, men nyfiken och odelat positiv.

    Den inhemska inställningen till stadsdelen, dess invånare och deras självbild tycks dock, på många plan, vara mer grumlig – och till synes användbar för allehanda projiceringar och klichéer eller stereotyper, lite beroende på syfte. Antingen man är ”pro-Söder”, Söderbo eller mer kritisk. Ibland avbildas klichén med humor och värme, exempelvis när Flygbussarna nyligen klädde sin buss med skägg och sotarmössa (en blinkning till hipstermannen), i en annons för en ny busslinje via Liljeholmen–Hornstull till Arlanda. Men Söderbon har också häcklats för sin (förmodade) besatthet vad gäller livsstil, mode, smoothies, barberare, mikrobryggerier, ekivok träning, feminism och miljöfrågor i exempelvis komediserien Söder om Folkungagatan, signerad Henrik Schyfferts och Erik Haags produktionsbolag Brommamamma.

    Läs hela artikeln i Situation Sthlm #200.

    TEXT: Alexanda Sundqvist
    FOTO: Anna-Karin Nilsson

    Läsarkommentarer

    Kommentar

    Ditt namn

    Din e-post


    Tyvärr måste vi pga stora mängder spam-kommentarer be dig att verifera en liten kod.Tack för hjälpen!

    Ange koden ovanför:

 
1 2 3 4 5 6 >... »
Gilla och följ Situation Sthlm