Jag har varit på gatan i sex år. Åkte ut en jul. I 14 år hade jag bott i Hammarbyhöjden med min tjej, men hon dog och då vart jag vräkt. Kronofogden kom på julafton.

Sedan har jag flyttat runt hos polare. 63 bast gammal. Tur man är överlevnadskonstnär.

Jag har många kompisar häromkring, känner halva ligan i Farsta och Hökarängen. Nu bor jag i en kompis lägenhet i Gubbängen. Det är fint här. Lugnare än i Hökarängen, där man inte kan gå förbi torget. Då sitter tio pers och dricker bärs där – det blir lätt att jag fastnar.

Jag har bott på flera ställen längs gröna linjen. Som i Rågsved, när jag var pappa på heltid. Jag har haft familj med tre ungar. En var min biologiska, men jag ser de andra två som mina barn – de var ju bara tre och fem år när vi träffades. Tyvärr blev sonen bara 32 bast. Han fick hjärtstillestånd av piller och sprit. Men de andra går det bra för.

Själv växte jag upp i Bagis. Sniffarmossen kallades det. Men är man uppvuxen där blir man Bajare. Jag brukar få biljetter till matcherna från Situation Sthlm.

Då och då säljer jag tidningen här i Gubbängen. Det finns två stolar inne på Coop och jag har lärt känna personalen. Det är mest tanter som handlar där, så jag sätter mig och charmar damerna.