Grinden in till det gamla orangeriet är stängd, öppnar om en stund. Häcken runt det hög och grön och ogenomträngligt tät. Innanför står en man i vita arbetsbyxor böjd över ett buskage. En skylt vid den öppna grinden upp mot Professorsvillan: ”promenera gärna förbi, tack för att du visar våra hyresgäster hänsyn”. Mittemot en blå stolpe med riktningsvisande pilar som pekar mot Edvard Andersons växthus, Rododendrondalen och Japanska dammen. Uppe vid villan en svart bil parkerad, trappan med uppgångar från båda sidor har ena sidan handikappanpassad med en lift.

Frukt- och bärträdgården odlas sådant som passar mellansvenskt klimat, samt en del ovanligare bär och frukter som kvitten, minikiwi, lingon och aronia. Kvinnorna med regnponchos – de har tagit av dem nu – frågar en man som går förbi om han vet hur dags serveringen öppnar.

”Vi binder upp en del långstjälkade arter som tagit lite stryk.”

Vägen svänger höger, ner mot Victoriapaviljongen. I ett område med olika odlingsdelar är fokus på pollination och hur det fungerar, där olika delar är ägnade åt pollination, evolutionsbiologi och spridningsbiologi. En bit längre bort, i den Systematiska avdelningen odlas närmare 1 400 blomväxter, syftet där är att visa mångfalden och hur världens blomväxter är besläktade. En skottkärra – gul stege, slägga, häcksax, hink, olika långa blompinnar i den - på grässträngen vid sidan av vägen vid direktsådda arter, ettåriga växter. Två kvinnor står på knä och inspekterar stjälkar.

– Det har ju stormat några dar, så vi binder upp en del långstjälkade arter som tagit lite stryk. Men det mesta har klarat sig bra. En man i röd jacka städar toaletterna mittemot Victoriapaviljongen. Han har blå handskar på sig och talar i telefonen, högt, och byter soppåsar med den fria handen.

Skylt vid ett träd: ”Syringa vulgaris, Syren `Ruhm von Horstenstein´ cult Oleacea HB75. En barnfamilj kommer uppifrån parkeringen. Ett av barnen undrar vad de ska göra här. Ingen av föräldrarna besvarar hans fråga.