Tre målade står parkerade, en civil. En sorts spolbil med blå slangar på en rullvinda där bak som är intrasslade genom en uppställd port och sedan till höger in uppför trapporna, står med blinkande orange varningslampor lite slarvigt uppkörd på trottoaren. En man kommer ut ur en port intill, träningsklädd. Tittar ner mot Timmermansgatan, sedan upp mot den dovt skymmande himlen, sedan ner på sin pulsklocka, trycker i gång och trampar i väg i riktning Torkel Knutssongatan.

66:an passerar borta vid Timmermansgatan, knappt halvfull, på väg mot Tanto. Krogen intill har flyttat ut med en gul barack i hörnet av parken, fontänen stilla nu, på fasaden vid den gamla kyrkan skuggig Stieg Trenter-belysning. I fönstret på bokhandeln i hörnan en tummad diktsamling av Birger Sjöberg. Stängda kaféer och krogar. Tre killar i bredd på trottoaren på andra sidan: – Försök du. Jag har ringt henne flera gånger i dag, hon svarar aldrig. På en del av balkongerna i den där lilla infällningen i huskroppen vid tapaskrogen har flera balkonger kvar sin julbelysning. Svänger in på gatan där en typograf knivmördades någon gång på sjuttiotalet. Tror det är olöst fortfarande. Ser inte en människa längs hela gatan. Men två unga kvinnor står en bit in i ett valv längre fram och pratar, de hajar till när jag kommer gående, sedan fortsätter de prata. På en vägg i en av lägenheterna på första våningen hänger det tre gitarrer på rad man ser från gatan. Undrar vem som spelar på dem? Vad som spelas på dem?

En städgata korsar längre fram, maskinen backar runt hörnet, sopar på, det bullrar och väser till mellan husen. Skrammel från en återvinningskasun för glas, man på cykel har stannat till och lägger i. På Medborgarplatsen ganska ödsligt. Några kvardröjare på uteserveringarna som långsamt krigar ner det sista ur sejdlarna, en dryg handfull loja fiskmåsar pickar omkring runt Pölsemannens soptunna. En väktarbild på refugen mittemot tunnelbanan. På övergångsstället framför hotellet några salongsberusade mellanchefer som försöker komma överens om vem som bäst minns huruvida frukosten börjar serveras sju eller halv åtta. Matbud utanför Donken. En taxi gör en u-sväng över heldraget. Dörren öppen till Soldaten Svejk, en man på trappan framför draperiet som talar i telefon: – Kom inte hit då, gör inte det. En polisbil kör förbi på Äsögatan. Jag befarar att någon form av fuffensaffärer försiggår mellan några herrar ungefär vid hörnan där det ligger en klädaffär, när jag passerar tar de några steg in på kvarteret och han som höll på med mest fuffens vänder ryggen åt mitt håll.

Det driver vitt pollen över gatan från det där stora trädet i början av allén på Katarina Bangata som lagrar upp vid kantstenen, yr i vindpustarna. En dam i jeansjacka kastar en rosa påse nyupptagen hundskit i en papperskorg. Någon visslar under ett fönster nere vid Garbo.
Jag förbereder mig och tar upp nycklarna.