Hoppa till innehåll
Gatuplanet

”Socialtjänsten kommer att klappa ihop”

Det har snart gått fyra år sedan socialarbetare gick samman och startade nätverket Nu bryter vi tystnaden, NBVT. De ville inte se fler kollegor gå in i väggen, de ville kunna sova om nätterna och känna att de kan utföra ett professionellt socialt arbete. Sedan dess har läget förvärrats.
Maria Hagström

– Socialtjänsten kommer att klappa ihop. Det är risken om inget förändras, säger Nadja Gürsoy som sitter i NBVT:s styrgrupp.

Den 9 december samlades därför cirka 120 socialarbetare utanför stadshuset i en manifestation – Soc-skriket. Med trummor och skyltar med budskapen ”Socialtjänstlagen före budget” och ”S.O.S Soc” protesterade de mot villkoren. Under en minut skrek de jobbångesten rakt ut för att uppmärksamma politikerna, som satt i budgetförhandlingar i stadshuset, om den akuta situationen.

– Vi ville att de skulle komma ihåg oss i förhandlingarna. Vi omnämndes i flera partiers debatt-tal och det kom ut politiker och samtalade med oss i pauserna, säger Nadja Gürsoy. Frågan har lyfts sedan vi startade 2011, det finns en dialog med politiker och vi har fackförbunden med oss, men än så länge har det inte skett mycket.

Socialtjänstens kris beror enligt NBVT på att resurstilldelningen länge varit otillräcklig och att fler människor behöver hjälp hos socialtjänsten, men tiden till möten med klienter har minskat. Samtidigt har kvalitetskraven i lagstiftningen skärpts. Det går helt enkelt inte ihop.

Socialarbetare larmar om att de inte kan ge klienter den tid de behöver och att de inte kan följa socialtjänstlagen. Det finns framförallt inte tillräckligt med tid till utredningar om barn som riskerar att fara illa och de senaste åren har NBVT sett en utveckling där socialsekreterare på försörjningsstöd har svårt att hinna med något annat än att se till att klienterna får pengar på sitt konto i tid.

Stockholm har en bottenplacering i landet när det gäller erfarna socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd, enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2014. I Stockholm är bostadslöshet dessutom ett problem som tar mycket av socialsekreterarnas tid.

”Det var nästan bara dokumentation. Jag hade inte tid att träffa klienter.”

Nadja Gürsoy, som idag jobbar som kontaktsekreterare i Rinkeby-Kista, har tidigare arbetat på försörjningsstöd men slutade på grund av arbetssituationen.

– Det var nästan bara dokumentation. Jag hade inte tid att träffa klienter, hade för många hushåll. Det gick från att man skulle ha möten och samtal till att det blev mer påtvingat och piskor, säger hon.

När Situation Sthlm träffade nytillträdda socialborgarrådet Åsa Lindhagen (mp), inför att majoritetens budgetförslag skulle presenteras, togs socialsekreterarnas situation upp.

– Det här är en stor utmaning som vi har i Stockholm idag. Jag hoppas vi kan börja ta ett steg i rätt riktning det här första året, sa hon och berättade att de förstärker med 40 miljoner till arbete med utsatta barn, samt 20 miljoner till fler socialsekreterare.

– De 20 miljonerna vet vi ännu inte hur de kommer att fördelas, säger Nadja Gürsoy. De 40 miljonerna gör inte så stor skillnad – det är så många stadsdelar som ska dela och insatser blir dyrare och dyrare. De pengarna är inte jättemycket när det är en sådan stor stad, men det är i alla fall en början.

NBVT kräver (bland annat):
Socialsekreterare och biståndsbedömare ska ha ett fastställt tak för vad som är ett rimligt antal ärenden.
Kompetensutveckling och tid till förberedelser och reflektion, samt tid att läsa information ska ingå i arbetstiden.
Arbetet ska hinnas med inom normal arbetstid och anställda ska inte tvingas använda flextid när det handlar om övertidsarbete.
Vikarietäckning ska finnas vid frånvaro.
Helhetssyn och samverkan inom socialtjänsten ska återupprättas så att olika verksamhetsområden kan arbeta utifrån gemensamma mål i klientarbetet.
Socialtjänstlagen ska gå före budgetramar.

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.