Sånger för säsongen

Professionella låtskrivare kämpar för att få till nästa stora svenska jullåt, men ännu så länge är det ingen låt som rubbar ”Mer jul”, ”Juligen” och ”Tänd ett ljus”.

Nu är det Juligen i både slott å koja
och över hela landet drar en kollektiv noja
Det pyntas, sjungs och skickas fåniga kort
Åh Jesus, se nu vad du har gjort

Den rappande trion Just D hade knappast räknat med att deras juldissande rader skulle bli ett självklart och återkommande inslag i det inhemska julfirandet, men tillsammans med Adolphson & Falks ”Mer jul” och Triads ”Tänd ett ljus” är Just D:s ”Juligen” 2000-talets överlägset mest spelade svenska jullåt.

Förra året var det ”Mer jul” som spelades något mer än de andra två, men i vanlig ordning kunde ingen annan låt hota de tre stockholmskompositionerna positioner på STIM:s (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) topplistas pallplatser.

– Det finns bara, än så länge, tre ”moderna” återkommande julhittar och ingen svensk julsång från 2000-talets 15 år har kunnat bita sig fast. Det visar hur svårt det är att lyckas i julsångsgebitet, säger Anders Falk från duon Adolphson & Falk.
Det går att hitta fler likheter mellan de tre hittarna än att upphovsmännen är från huvudstaden.

Låtarna tycks alla mer eller mindre ha blivit till av en slump. Triads Lasse Lindbom hade lyssnat mer än en gång på engelska The Housemartins ”Caravan Of Love” när ”Tänd ett ljus” plötsligt dök upp i hans huvud, och både ”Mer jul” och ”Juligen” var ursprungligen rena beställningsjobb.

– Vi skrev ”Mer jul” som ett specialinslag till radioprogrammet Eldorado 1981. Kjell Alinge ville ha en egen julsång att spela i sista programmet för året. Vi var lite av ett husband i Eldorado och gjorde flera specialinspelningar, bland annat ”Blinkar blå” som är vår näst största hit efter ”Mer jul”. Att den slagit tror jag beror på att den är så lättsamt, rakt och enkelt gjord med mycket glimt i ögat. Det var bara en liten lustighet som vi satte ihop för ett enda program. Vi hade ingen tanke på att den skulle slå, säger Anders Falk.

Inspelningen kom med på Eldorados samlingsskiva ”Stjärnornas musik” och började sedan spelas varje jul. Det blev så många radiospelningar att Adolphson och Falk tog beslutet att göra om inspelningen i en riktig ljudstudio till julen 1984.

– Vi gjorde i princip samma sak igen men med betydligt bättre teknik. Vi gav ut den som en julsingel med röd vinyl som gick direkt in på hitlistan. Det är den versionen som nu hörs varje jul och som ligger med på alla julsamlingsskivor, där framför allt ”Absolute Christmas” har sålt väldigt mycket.

– Jag tycker konstigt nog att det inte är så länge sen vi spelade in den fast det gått 30 år. Jag har inte tröttnat på den än och det är kul att höra den i varuhusen när man är ute och julhandlar. Sen trivs jag med att ha en stark anknytning till julen.

År 2011 spelades ”Mer jul” 1707 gånger i svensk radio, men Anders Falk känner inte igen sig själv i karaktären Will Freeman i Nick Hornby’s roman ”Om en pojke” (filmatiserad 2002 med Hugh Grant i huvudrollen). Där Will Freeman lever gott på pengarna för en jullåt som hans pappa skrev och därför inte behöver arbeta.

– Jag såg den filmen när den kom med mina barn och de fick sig ett gott skratt. ”Mer jul” ger ingen årslön precis, men jag skulle i alla fall kunna åka på en trevlig semesterresa varje år för STIM-pengarna.

Från STIM meddelas att en minuts speltid i en rikskanal som P4 ger drygt 80 kr till upphovsmännen, men man är förtegen med ur mycket pengar som delas ut.

– Vi vill inte lämna ut uppgifter om enskilda utbetalningar eftersom det rör upphovspersonernas privatekonomi, säger STIM:s kommunikationschef Karin Jihde.

”Absolute Christmas”-cd:n som Anders Falk nämnde är med all säkerhet den mest spelade skivan på offentliga platser under december, men då caféer, varuhus och frisörsalonger betalar in en klumpsumma till Stim som sedan fördelas som ett schablonbelopp över hela året genererar den inte särskilt mycket pengar till de medverkande kompositörerna.

Triads Lasse Lindbom påpekar också att det är stor skillnad på vad en låt drar in i Sverige gentemot vad det handlar om på den internationella marknaden.

”Jag är glad och tacksam att låten kom till mig”

– Låt mig säga så här, det skulle bli rätt knapert om det endast var ”Tänd ett ljus” som skulle försörja mig, men jag är glad och tacksam att låten kom till mig den där förmiddagen 1988. Jag ser med häpnad hur låten lever vidare och faktiskt växer från år till år. Den sjungs i skolor, i kyrkor och överallt. Det är fantastiskt att ha fått chansen att göra ett sådant avtryck i musikvärlden. Jag spelar den själv ofta och gärna på mina konserter. Den går faktiskt att spela året runt. Vi tar bara bort sticket mellan januari och oktober och det funkar utmärkt, säger Lasse Lindbom.

Han hade länge velat starta upp gruppen Triad tillsammans med Niklas Strömstedt och Janne Bark som han lärt känna väl på turnéer med Ulf Lundell. A cappella-numret ”Tänd ett ljus” kändes som en bra startpunkt. Lasse Lindbom och Niklas Strömstedt skrev i princip klart verserna samtidigt som de spelades in. Även om de var nöjda med resultatet blev de helt överväldigade av den snabba och enorma responsen.

– Tänk om man visste vad som gör en låt till en hit. Då hade man skrivit många fler så klart. Det är säkert många olika saker som samverkar och inte minst att vara på rätt plats vid rätt tid. Det var nog en stor faktor i detta fall. Sen tror jag texten i refrängen anknyter till en sida av julen som lätt glöms bort i stöket och stressen som karaktäriserar det kommersiella julfirandet.

– Självklart har också det originella arret med våra samplade röster bidragit till att låten sticker ut men man ska inte underskatta turens roll, säger Lasse Lindbom.

”Troligtvis spelades den in under en förfest”

Om ”Tänd ett ljus” var ett rätt så ambitiöst försök av proffsmusiker så skedde däremot inspelningen av ”Juligen” under väldigt avslappnade former.

– Troligtvis spelades den in under en förfest uppe i min vindskupa på Brunnsgatan. Vårt sikte var mest inställt på de skummande kranarna på den tiden, men jag vill dock minnas att den åtminstone i en timme hette ”Yul i Yen”, och handlade om japanska slantar, eventuellt i kombination med Yul Brynner, den flintskallige skådisen, säger Wille Craaford.

Enligt Wille Craaford har inkomsterna för ”Juligen” begränsats av att den mest spelats i offentliga lokaler och andra sammanhang där kompositörernas ersättning från STIM är låg.

– Men på den gamla goda tiden då den pumpades i radio frekvent så kunde vi tvivelsutan svassa runt i tingeltangel och moonboots. Det finns det bildbevis på.

”Juligen” var ursprungligen tänkt som en julklapp i form av en vinylskiva till tidningen OKEJ:s läsare, men projektet rann ut i sanden. I stället gavs låten ut som en officiell Just D-singel – även om Wille Craaford var aningen tveksam.

– Under några år på nittiotalet, när vi fortfarande kämpade för att vara stenhårda hiphoppare, så kunde jag vissa dagar fundera lite, men, nej, inte ens då faktiskt. Vi i Just D ansåg från dag ett att hiphop skulle komma i alla tänkbara format och det här är ju en variant så god som någon. Jag älskar ”Juligen”.

Wille Craaford är inte ensam om det. Det tycks vara omöjligt för nya kompositioner att lyckas slå sig in bland” Juligen”, ”Mer jul” och ”Tänd ett ljus” i fråga om speltid och popularitet. Anders Falk tror inte att det beror på att det görs för få försök:

– De flesta artister vill ha en julhit, men det är så få som lyckas. Kanske är det för att de så gärna vill få en fullträff och då blir produktionerna lätt lite spekulativa. Det blir lite för mycket julmys och bomullssnö och sockervadd. Och det funkar inte.

Med jämna mellanrum får Lasse Lindbom önskemål om att leverera en ny julhit av ”Tänd ett ljus”-kaliber ämnade för andra artister men hittills har han alltid tackat nej.

– Jag gjorde en engelsk version av ”Tänd ett ljus” till Ulrik Munther och han fick till en riktigt bra, uppdaterad version som jag verkligen diggar, men det hände inget med den.