Hoppa till innehåll
Gatuplanet

EU har godkänt ny behandling mot hepatit C

Omkring 45 000 människor i Sverige lever med kronisk hepatit C, en infektion som kan leda till livshotande skador på levern. Men det senaste året har de fått den ena goda nyheten efter den andra. Nya läkemedel har dykt upp som lovar att bota upp till 95 procent av patienterna.
Maria Hagström

Den 16 januari godkände EU ytterligare en behandling, med Viekirax och Exviera. De tas i tablettform och har en kort behandlingstid. Studier visar att mellan 95 och 100 procent blir botade från sin sjukdom.

– Detta är ett verkligt genombrott. Äntligen kan vi bota nästan alla som har denna allvarliga sjukdom, säger professor Ola Weiland, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Sex studier har genomförts med drygt 2 300 patienter i 25 länder, däribland vid fem svenska sjukhus. Det är det mest omfattande forskningsprogram som genomförts för interferonfri behandling av hepatit C genotyp 1, som är den vanligaste genotypen i Sverige.

”Äntligen kan vi bota nästan alla som har denna allvarliga sjukdom”

– Behandlingen är säker, enkel och effektiv. Biverkningarna är betydligt mildare än den tidigare interferonbehandlingen. För oss läkare är det mycket efterlängtat att äntligen kunna erbjuda våra patienter en helt ny typ av behandling, säger Ola Weiland, som lett den svenska delen av forskningsprogrammet.

Den gamla interferonbehandlingen har ofta nekats till personer som använder narkotika, på grund av att behandlingen måste ske på regelbundna tider och risken för att återsmittas. Den vanligaste smittkällan är att personer delar kanyl eller spruta vid injicering av droger. Interferonbehandling har också gett svåra biverkningar och behandlingstiden har varit lång och i vissa fall misslyckats.

Suzanne Borén-Andersson (bilden), ordförande för Riksföreningen Hepatit C, har genomgått interferonbehandling utan att bli fri från viruset.

– Det är en väldigt tuff behandling, så tuff att en del inte klarat av att gå igenom den. En del personer med en psykisk sjukdom eller vissa andra sjukdomar har därför inte fått genomföra den alls. Den nya behandlingen ska inte påverkas av patientens status, säger hon.

Suzanne Borén-Andersson har haft hepatit C i 30 år sedan hon blev smittad genom vården. Sjukdomen gör henne trött och ger muskel- och ledvärk. Hon hoppas få behandling i framtiden.

– Det finns nu läkemedel där nästan 100 procent kan bli friska, det är en helt fantastisk situation. Det ser ljust ut, säger hon.

Men det kan dröja ett tag. Ifjol godkändes nya läkemedel, Sovaldi och Olysio, men på grund av att de är så dyra har endast de svårast sjuka fått dem.

– Det är bra att det nu finns fler läkemedel på marknaden. Med konkurrens kommer de att bli billigare. Det är också bra att det finns flera alternativ så att behandlingen kan individanpassas, säger Suzanne Borén-Andersson.

Hon påpekar att det är många med hepatit C som är sjukskrivna, vilket också kostar samhället pengar. Likaså vårdbehovet de kan ha.

– Självklart ska de svårast sjuka få behandling först, men i framtiden hoppas jag sjukdomen kan behandlas tidigare. Min vision är att vi inte ska behövas som förening om tio år. Man ska inte behöva gå med kronisk hepatit C i Sverige då, det ska kunna behandlas som vilken sjukdom som helst.

Fakta Viekirax + Exviera

Viekirax + Exviera är en kombinationsbehandling i tablettform

Den första godkända behandlingen som består av tre olika antivirala substanser som tillsammans blockerar virusets förmåga att föröka sig.

Botar 95-100 procent av hepatit C-patienter med genotyp 1.

Behandling har även godkänts för personer som behandlas med substitutionläkemedel för opiatberoende, samt för dem som har utvecklat levercirros, är hiv-positiva eller har genomgått en levertransplantation.

Behandlingen har tagits fram av biopharmaföretaget AbbVie.

Fakta Hepatit C

Hepatit C-virus orsakar en inflammation i levern som på sikt kan leda till levercirros (skrumplever), leversvikt och levercancer.

Hepatit C smittar genom blod och den vanligaste smittkällan är att personer delar kanyl eller spruta vid injicering av droger.

Varje år smittas cirka 2000 svenskar med sjukdomen och den vanligaste smittkällan är att personer delar kanyl eller spruta vid injicering av droger.

Inom EU dör cirka 86 000 personer varje år på grund av sin sjukdom.

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.