Situation Sthlm
Grannen som firar 100

Spår av Finland

Publicerad: 2017-12-06 10:07:02 Av: Text: Laura Pynnönen Illustration: Emma Hanquist
Den 6 december 1917 förklarade sig Finland självständigt. Under de hundra år som gått har landet utkämpat ett blodigt inbördeskrig samt tre krig under andra världskriget. Det är bara drygt 40 mil fågelvägen mellan Stockholm och Helsingfors och var tolfte person som bor i Stockholm har finskt påbrå. Vi möter dagligen – via exempelvis språk, maträtter, litteratur och design – spår av Finland i Stockholm. Så grattis på hundraårsdagen. Och välkommen till planeten Finland.

Rymdraketen lämnar Sverige med sikte på en främmande himlakropp. När den landar på planeten Finland kliver passagerarna av. De möts av en förfärligt sorglig syn. Det är grått, regnigt och folktomt. De få invånare som syns till tittar mest ned på sina egna skor. Ingen välkomnar de svenska turisterna.

Så här beskrev några svenskar sitt första intryck av Finland när de förra vintern deltog i en undersökning om svenskarnas bild av sitt grannland. Anders Eriksson är direktör på Finlandsinstitutet, som var en av beställarna av undersökningen.

– Det finns fördomar som lever kvar. Det här att folk är tystlåtna i Finland till exempel. Jag tycker den bilden är lite föråldrad.

Enligt undersökningen var Mumintrollet en av de mest kända finska kulturföreteelser bland svenskarna. På Stockholms universitet kan man läsa en 7,5 poängskurs om Mumintrollen och Tove Janssons författande. Boel Westin är professor i litteraturvetenskap och en av lärarna på kursen. Hon ger en förklaring till varför just Mumintrollen kan ha blivit ett så känt fenomen.

– Mumintrollen har gått via generationer. Man har läst dem själv och sedan fört dem vidare till barn och barnbarn. Det finns ett intresse som inte tar slut. Tematiken känns aktuell, till exempel om flyktingar. Hon skrev böcker under kriget där hon beskrev hemlöshet, att man får sitt hem förstört. Det är situationer som återkommer i vår värld men hon har fångat det på ett väldigt speciellt sätt.

Tove Jansson hade själv en stark koppling till Sverige, och särskilt till Stockholm där hon bodde i omgångar. Första gången som treåring tillsammans med sin mamma när det finska inbördeskriget härjade i hemlandet, men även senare i livet.

– Hon bodde en period hos en av sina morbröder. Tove Janssons mamma kom från Stockholm. De bodde högst upp i ett hus på Norr Mälarstrand. Tove tyckte om att klättra ut på taket och promenera. Hon studerade då på tekniska skolan, alltså Konstfack. Så hon bodde här i tre år ungefär. Hon hade mycket släkt här. Så nog hade hon en särskild relation till Stockholm, berättar Boel Westin.

Anders Eriksson menar att Mumin är ett starkt varumärke med många produkter omkring, och att det därför inte är konstigt att det förblivit ett känt fenomen.

– Naturligtvis kommer Mumintrollet fram väldigt starkt. Det finns en del varumärken som är stora i Sverige. Det gäller finsk design också, till exempel Marimekko och Alvar Aalto. Det ska man inte nedvärdera. Det gäller att utnyttja de positiva sakerna men också att hitta nya uttryck.

Finsk design är ingen ovanlig syn i Stockholm. Finskt glas, porslin och textilier säljs både i de stora varuhusen och i egna butiker. Designföretaget Marimekko ses som något av en nationalklenod i Finland. Företagets grundare Armi Ratia menade i intervjuer på sextiotalet att Marimekko-kvinnans stil att bära klänning var att glömma den, en förmåga som hon menade att alla kvinnor inte hade. I dag är Marimekko-kvinnan, iklädd i företagets klassiska storblommiga design, ingen ovanlig syn på Stockholms gator.

Det är inte bara finsk design som spritt sig i Stockholm. Enligt Anders Eriksson är de finska influenserna i huvudstaden många.

– Stockholmarna har ett närmare förhållande till Finland än vad många andra människor i Sverige har. Dels på grund av att många har besökt Finland, åtminstone åkt på kryssning till Åbo eller Helsingfors. Men också på grund av att var tolfte person som bor i Stockholm har finskt påbrå. Alla i Stockholm känner en finne.

Erkki Häkli flyttade till Sverige år 1977. Sedan 1994 driver han en serietidningsbutik på Sankt Paulsgatan, Södermalm. Han berättar att serietidningarna var till hjälp för honom när han skulle lära sig svenska.

– Alla fick läsa svenska i skolan. Men jag avskydde det. Min svensklärarinnas slutord var ”du kommer aldrig lära dig svenska”. När jag flyttade hit försökte jag prata så mycket som möjligt. Men från serietidningarna fick jag väldigt mycket av grunderna, och repetition från svensklektionerna i skolan. Nu när det kommer kunder som nyligen flyttat till Sverige så prackar jag på dem svenska serier. De blir glada. De har kanske inte tänkt på det själva, att genom att läsa serier kan man lära sig svenska snabbare.

Fördomar har Erkki Häkli bara upplevt en enda gång, för närmare 40 år sedan, när han stod på tunnelbaneperrongen tillsammans med sin lillebror och en vän.

– Det kom en svensk snubbe som kallade oss ’finnjävlar’ men vi bara skrattade och sa att vi inte ville bråka. Han var väldigt hotfull så vi gick längre bort. Han följde efter och stack han handen i innerfickan och drog fram nåt svart. Då skrek jag att ’han har kniv i handen’ och så gjorde jag en flygspark som träffade honom i handleden. Och så flög det där svarta föremålet i luften. Och det var en kam han hållit i. Men det som hände efteråt var ännu märkligare. Vi blev vänner i stället. Han hängde med oss på bio och efteråt gick vi och drack bira. Så den där sparken gjorde underverk. Det är enda gången som nån har kallat mig finnjävel.

Anders Eriksson menar att svenskarna har en nyanserad bild av Finland i dag, men att vissa fördomar består. En barriär i svenskarnas bild av Finland är fördomar om alkoholkonsumtion, enligt undersökningen.

– Det finns en del fördomar som lever kvar. Det här med att folk super i Finland. Och det är ju på det viset att folk i Finland dricker mer än man gör i Sverige. Men samtidigt ska man komma ihåg att alkoholkonsumtionen gått ner i bägge länderna.

Men om man ser bort från fördomar om dryckesvanor, hur är det med finska matvanor? År 2000 startades en finsk avdelning i Hötorgshallen, och än i dag kan man handla godis, piroger, basturökta skinkor och andra finska matvaror i där. Marjatta Stobin driver butiken tillsammans med sina fyra döttrar. Hon menar att den finska maten är viktig framför allt kring de stora högtiderna. Kunderna vill ha de traditionella rätter som de inte kan få tag i någon annanstans, eller som de inte längre orkar laga själva. Hon märker också att de äldre kunderna lägger stor vikt vid att föra vidare sina mattraditioner till de yngre generationerna.

– Det finns två produkter som vi alltid måste ha i disken: karelska piroger och Tupla-choklad. Annars blir det katastrof.

Familjen köpte butiken i Hötorgshallen för snart fem år sedan.

– Vi tog över efter två svenska ägare. Och märkte på en gång att vi fick många kunder som inte bara kom för att handla, utan mer för att få prata med oss och få tala sitt eget språk. Det har blivit som en samlingsplats för såväl äldre som yngre kunder, som bara kommer och pratar av sig en stund.

I sin bok Sveriges språk i siffror – vilka språk talas och av hur många? beräknar lingvisten Mikael Parkvall att det år 2012 fanns omkring 200 000 invånare i Sverige som hade finska som modersmål. Sedan dess beräknas siffran ha sjunkit. Många barn och barnbarn till arbetskraftsinvandrarna som kom hit under femtio-, sextio- och sjuttiotalen har inte lärt sig språket. För många minskar även anledningen till kontakt med Finland och de släktingar som bor där.

– De flesta sverigefinnar har bott här länge och besöken till Finland blir färre och färre. Helt enkelt därför att mormor och morfar och farmor och farfar är borta nu. Det finns ingen att hälsa på nu på samma sätt som för 10–15 år sedan, säger Anders Eriksson, direktör på Finlandsinstitutet.

På Finlandsinstitutet anordnar man olika evenemang på finska. Bland annat teater och filmvisningar. Målgruppen är både svenskar och sverigefinnar. Men tillgången till kultur på finska fyller även ett utbildningssyfte, menar Ander Eriksson.

– De här kulturimpulserna från Finland är viktiga även för svenskar, men kanske i synnerhet för sverigefinnar. Det handlar om att bidra till att finskan bevaras som ett minoritetsspråk i Sverige. Att vi via filmerna låter den finska minoriteten höra hur finskan låter i dag i Finland.

På Stockholms universitet har intresset för det finska språket hållit sig på en jämn nivå de senaste åren. På institutionen för slaviska språk, finska, nederländska och tyska deltar ungefär hundra studenter i undervisningen på den finska avdelningen varje läsår. Det finns kurser i finska språket för både nybörjare och finskspråkiga, lärarutbildning och kurser i historia, litteratur och kultur.

– Jag tycker nog att folk hittar till oss. Visst kan man tycka att det vore kul med fler sökande och det finns plats för fler. Men vi har haft en ganska jämn nivå, med eventuellt en liten ökning, säger Laura Lunnevuori, studierektor på avdelningen för finska.

Det finns ingen ”typstudent” på utbildningarna, menar hon. Studenterna har varierande bakgrund.

– Många har nyligen flyttat hit från Finland, och så har vi såna som är av andra eller tredje generationens sverigefinnar. Och alltid några språknördar, lingvister som tycker att finska är spännande. Grupperna är väldigt olika. Vissa kommer direkt från gymnasiet, och så har vi några som är i 70- eller 80-årsåldern. En del av dem är krigsbarn. Jag tycker det är glädjande hur olika människor och grupperingar vi får ihop.

Undersökningsdeltagarna som skulle beskriva planeten Finland fick efter den första uppgiften diskutera kring grannlandet i en och en halv timme innan det var dags för den sista uppgiften.

– De skulle skriva ett tal som den finska presidenten skulle hålla för utländska besökare. Då hade stämningen vänt. Finland var världens trevligaste land med världens trevligaste folk, naturen var oerhört vacker… Det var en väldigt positiv bild som målades upp. För oss som arbetade med det här var det en väldigt inspirerande vändning som diskussionen tog. Att om man börjar fundera på vad Finland egentligen är så kommer man fram till något annat än den där första
reaktionen, säger Anders Eriksson.

Över hälften av deltagarna i undersökningen svarade att de hade låg kunskap om Finland, men många ville lära sig mer. Anders Eriksson är glad för svenskarnas nyfikenhet på Finland. I vinter ska man genomföra undersökningen igen, för att se om svenskarnas attityd och kunskap kring Finland ändrats under jubileumsåret 2017. En sak som han hoppas att fler svenskar ska svara rätt på är frågan om just det, när Finland blev ett självständigt land. Den 6 december har det gått 100 år på dagen.

– Det är viktigt att man kan nånting om sina grannar. Att man känner till hur grannländerna fungerar och hur de ser ut. Jag tycker att generellt är det ett spännande land. Det finns en inspirerande och spännande kultur som man kan stifta bekantskap med. Alla berättelser som skrivs och som presenteras, musik och formgivning. Inte minst scenkonst tycker jag är fantastiskt spännande i Finland, både pjäser och cirkus.

VEM ÄR VEM

FINNE: finskspråkig person från Finland.
FINLANDSSVENSK: svenskspråkig person från Finland.
FINLÄNDARE: innefattar både de finskspråkiga (finnarna) och de svenskspråkiga (finlandssvenskarna) i Finland.
SVERIGEFINLÄNDARE: finländare bosatt i Sverige.
SVERIGEFINNE: finsktalande nationell minoritetsgrupp i Sverige, som enligt SCB uppskattas till över 700 000 personer.

Källa: Svensk ordbok (SO), Svenska Akademins ordbok (SAOB), minoritet.se, Svergiefinska riksförbundet, Sveriges Radio, SCB.