Nan Goldin

Efter lite inledande korrigeringar av tidsskillnaden landar till slut Zoom-länken där den ska, vi kopplas samman, ljud och bild fungerar, Nan Goldin för en lock av sitt röda hår åt sidan med vänster hand och drar några sista bloss på cigaretten, fimpar den och skjuter upp askfatet på bordet.

– Men… vad händer i ert land? Ni hade ju precis val där och nynazister blev näst största parti… Herregud, vem kunde tro det – Sverige, den sista bastionen av frihet i världen, liksom.

Nan Goldin höjer lite snabbt på ena ögonbrynet för att liksom förstärka det undrande frågetecknet i det hon just sa. Hon har ett antal uppenbara kopplingar till Sverige. Och till Stockholm. 1971 flyttade hennes ena bror till Sverige – för att undvika att inkallas och skickas till kriget i Vietnam – och bosatte sig inledningsvis i Umeå. Och numera bor hennes brorson Simon Goldin i Stockholm och är en del av konstnärsduon Goldin+Senneby. Hon har besökt Stockholm regelbundet sedan tidigt 1980-tal. I hennes böcker och verk finns bilder av både skådespelerskan Amanda Ooms och fotografen Hatte Stiwenius, bland annat en bild av honom tagen på Södermalmstorg.

– Jag var god vän med Hatte Stiwenius och jag har fortfarande kontakt med Amanda Ooms, vi var nära vänner ett tag, och hennes exman JH Engström. Och genom Amanda mötte jag också Joakim Thåström och genom Hatte mötte jag Anders Petersen. Så jag känner en hel del människor där.

Hon för bort den där locken över ögat som fallit ner igen, och frågar tyst sig själv vad det nu var hennes brors frus faster hette, ”det finns en utställning om henne där uppe, hon är en känd svensk författare…”.

– Men jag får släppa det, kan inte komma på det… Sedan skrattar hon till, sträcker sig snabbt ur bild, återkommer med sin telefon, rycker på axlarna och säger ”jag kan tyvärr inte släppa det…”, ber mig vänta, googlar.

– Sara Lidman. Just det. Jag kände henne väl. Hon var grym. Bara några dagar efter vårt samtal ska Nan Goldin ta en taxi till JFK-flygplatsen och kliva på planet till Stockholm. Fram till dess har hon en hel del arbete kvar att göra – ett av de sex verken till utställningen ”This Will Not End Well” som öppnar 29 oktober på Moderna Museet, är inte klart.

Läs hela intervjun i Situation Sthlm #299