Situation Sthlm

Mina drömmar

Publicerad: 2018-11-05 10:40:34 Av: Text & Foto: Maria Hagström

Varje dag, på väg till Situation Sthlms gamla kontor på Döbelnsgatan, passerade Päivi och hennes dåvarande man en resebyrå. En dag stannade hon tvärt framför skyltfönstret och tänkte: det här är inte sant! – Där fanns ett erbjudande om en Karibienkryssning. De hade sänkt priset jättemycket. Jag tror att det var 10 000 per person, för flyg, hytt och mat i tre veckor, för att de ville fylla alla platser i båten. Jag trodde inte mina ögon, berättar hon.

Egentligen hade hon aldrig drömt om att åka på en kryssning, hon ville till Barbados och hade hållit utkik bland reseannonserna.

– Min man hade varit där med sin första fru, så jag tänkte att jag också måste åka dit. Men så dök det här upp och i stället för Barbados blev det massor av olika öar.

De började spara till biljetterna och sålde Situation Sthlm ”som galna” från sju på morgonen till sex på kvällen.

– Det är roligare att jobba när man har ett mål och vi kämpade verkligen. Varje kväll räknade min man pengarna i sovrummet i vår försökslägenhet i
Blackeberg, kollade hur mycket som fattades.

Fyra månader senare, 18 januari, satte de sig på ett flyg mot Miami.

– Vi fick en jättefin plats i planet och så serverades de oss: ”champagne, varsågoda”. Sen var det mat tre gånger, bara i flygplanet. Det var en lång resa, 14 timmar. Fartyget var enormt. Som ett stort hotell, eller mer som en hel stat.

– Allt fanns på båten, vad än du kan önska dig. Frisör, alla möjliga affärer, barer, restauranger, nattklubbar, swimmingpool. Ingenting fattades. Vi bodde på nionde våningen i en stor hytt, inte som på en finlandskryssning, säger hon och skrattar.

– Jag kände mig som en miljonär. Men alla var inte miljonärer där, även om man kan tro, det fanns också helt vanliga personer. Vi träffade ett par från Kanada som vi hade jättekul med. Varje kväll hade vi dem till bords. Jag och min man drack alltid lite vin till fisken, men den kanadensiska mannen drack inget. Han berättade att han hade druckit bort allt: äktenskapet och sina djur. Det här var hans nya  kvinna och nu blev det ingen mer sprit.

De gick i land ibland annat Dominikanska republiken, Puerto Rico, Saint Martin, och Grenada.

– Varje ö var intressant och människorna var trevliga och fina, de var fattiga men stolta.

Att de träffade folk från olika länder, både ombord och i land, var det hon gillade bäst med resan.

– På öarna köpte jag sidenklänningar. Jättefina till bra priser. Man kan inte köpa såna i Sverige, det är omöjligt. Sen bar jag dem till middagarna och kände mig som en prinsessa. Det var en drömresa. Jag skulle vilja göra om det. Det är kanske 15 år sen nu

Tidigare hade hon mest varit på Cypern och i Spanien, men hon säger att hon haft stor lust att resa mer.

Vart reste du första gången du var utomlands?

– Till Tyskland. Jag hade en tysk kille. Jag var 21 år och bodde i Finland och han kom dit som turist. Han bad mig följa med och jobba i hans familjs klädbutik, så jag åkte med till Frankfurt. Han ville att jag skulle stanna och lära mig mer tyska, men jag vet inte vad som hände egentligen – efter fyra månader åkte jag hem igen.

Till Sverige flyttade hon också på grund av en kille, 1978.

– Jag hade aldrig varit här, jag fattade inte varför andra finnar åkte hit, jag ville ju bara flytta till Cypern. Men han övertalade henne och här blev hon kvar.