Situation Sthlm
Karin Carlsson

Kvinnosaklig

Publicerad: 2020-10-13 10:18:07 Av: Text: Gerd Eriksson Foto: Caroline Andersson

I boken Kvinnosaker speglar Karin Carlsson kvinnors vardagshistoria genom 50 olika föremål. Hon berättar om cykeln som provocerade, behån som befriade och begränsade och vattenledningen som underlättade – föremål som haft betydelse för kvinnors förutsättningar till ett mer självständigt liv.

När Karin Carlsson fick frågan från Bonnier Fakta och Stockholms kvinnohistoriska museum om att skriva en bok om kvinnors vardagshistoria från 1900-talet och framåt kände hon att det var mitt i prick. Hon är till yrket forskare och historiker med inriktning på genus.

– Det har varit spännande att skriva historia utifrån ett föremål i stället för att enbart plöja dokument och en massa text som jag annars gör i mitt jobb. Genom att utgå från föremålen kom jag närmare det dåtida vardagslivet för kvinnor.

Ett av hennes egna favoritföremål i boken är cykeln. Som från början var den borgerlige mannens statussymbol. Men som kvinnorättskämpen Susan B Anthony redan 1896 sa var det föremål som hade påskyndat jämställdheten mest mellan män och kvinnor. Den gav kvinnan en känsla av oberoende och självförtroende.

– Medan kvinnan skulle stå för det privata och hemmet så har det tekniska alltid varit ett manligt landskap. Männen har stått för aktivitet, kvinnorna passivitet. Så det är klart att det väckte visst motstånd när en kvinna kom farande på cykel med fladdrande kjolar. Hon blev omöjlig att kontrollera.

Boken inleds med cykeln och avslutas med lagboken. Däremellan går det att läsa mer om så vitt skilda föremål som behån, vattenledningen, röstkortet, engångsbindan och lunchbrickan, för att nämna några. Som att behån när den kom 1914 var en befrielse, eftersom kvinnorna kunde skippa korsetten och röra sig bättre. Medan den på 1960-talet ansågs stå för förtyck till att i dag både underlätta träning och objektifiera kvinnan som sexsymbol. Allt under ett sekel. Och i avsnittet om vattenledningen får man veta att ett hushåll under 1950-talet förbrukade omkring 30 liter vatten per person och dygn till matlagning, städning, diskning, tvätt och hygien. Med brunn på gården blev det hundra liter vatten att kånka hem för en familj på fyra personer. Och det var kvinnans ansvar att hämta vattnet.

Karin Carlsson säger att boken varit bland det roligaste men också mest arbetsamma hon gjort, att gå på djupet kring så vitt skilda ämnen. Från början var det 100 föremål som skulle bantas ner till 50. Svårast att skriva om var röstkortet och pengar. Röstkortet för att det varit komplicerat med olika röstsystem och för att det kommit mycket ny forskning nu inför hundraårsdagen av allmänna rösträtten. Pengarna för att det var svårt att välja och avgränsa.

– Det finns många andra som forskat om kvinnors historia. Trots det finns det få översiktsverk som väver in kvinnornas historia på ett tydligt sätt. Där är det en lucka eller eftersläpning. Jag hoppas att min bok ska täppa till en del av den luckan eller i alla fall en skärva av den. Och så hoppas jag att några av dem som inte annars gillar historia ska tycka att det är värt att läsa den.

Hon har forskat och undervisat om kvinnors historia under lång tid. Men när hon såg allt sammanställt i sin bok blev hon förvånad över hur mycket regler och normer som hindrat kvinnor senaste seklet. Samtidigt har hon fascinerats över att förändring faktiskt är möjliga tack vare många modiga kvinnor. Hon vill ändå höja ett varningens finger för att förändringens vindar också kan blåsa bakåt.

– Vi ska vara vaksamma på att lagar, regler och normer kan förändras snabbt. Inget är oföränderligt.

KARIN CARLSSON
GÖR: Forskare i historia med riktning mot genus och välfärdsfrågor, vid Stockholms universitet.
AKTUELL: Med boken Kvinnosaker som kommer ut 18 oktober.