”En känslomässigt laddad helg”

Av de intagna på kvinnoanstalten Färingsö var det i skrivande stund bara tre intagna som hade sökt permission till jul. Det är inte fler än till andra högtider och på Österåkersanstalten för män i är det likadant.

– Julen är en känslomässigt laddad helg oavsett om man sitter i fängelse eller inte. Det är mycket ångest och många som inte vill åka hem just då. För den som inte har ordnade familjeförhållanden utanför kan det bli konstigt och ensamt. Då är risken större för återfall, säger Feliz Erkek som är klienthandläggare på Österåkeranstalten.

För att beviljas permission måste man ha suttit av en fjärdedel av sin strafftid. Och första permissionen är fyra timmar – med eller utan övervakning. Nästa steg är åtta timmars permission. Vid varje ansökan om permission görs en individuell bedömning. Och Feliz Erkek menar att det finns en risk för alla om det blir för känslomässigt svårt, som till exempel vid jul.

– Vid missbruk och psykisk ohälsa kan det vara direkt skadligt att vara ensam över julen. Många har erfarenhet av det och ansöker därför inte om permission då.

”Många av dem som har familj och barn utanför brukar vilja bli inlåsta”

Hur ser då julen ut för dem som är på Österåker?

– Vi har inte så stora ekonomiska möjligheter. De som vill äter julmiddag tillsammans och så blir det Kalle Anka. Men många av dem som har familj och barn utanför brukar vilja bli inlåsta. Likaså de som inte har någon alls utanför.

På Österåker är julafton också en besöksfri dag. Det är för att barn inte ska behöva komma till fängelset och fira sin jul där. Och många av de intagna tycker att det är skönt. Skuld, skam och smärta är inga bra ingredienser för julsamvaro med familjemedlemmar.

Adam Andersson har suttit inne sex år för ekonomisk brottslighet. Han fick sin första fyratimmarspermission efter 1,5 år.

– Som tur var hade jag goda vänner utanför. De bjöd mig på Melanders Fisk och jag kommer alltid att komma ihåg känslan av att få äta på porslinstallrik med metallbestick och tygservett.

Han har tillbringat fyra jular i fängelse och säger att det är en mental påfrestning.

– Jag ville inte ha besök av min son och dotter. Det rörde upp för mycket känslor. Jag tror att julen är jobbigast för dem som har barn och familj utanför.

Hur firade du jul på anstalten?

– På Kumla var det en liten extra sillbit och en skinkskiva, inget mer. På Täby var det julmat, julmust och chokladkartong. Och så sa någon i personalen ”God Jul”. Men vi blev inlåsta som vanligt halv åtta. Ensamheten var extra påtaglig då, speciellt som jag var van vid stora släktkalas.

Den som döms till ett straff på över fyra år hamnar på utredning på Kumlaanstalten för en bedömning av säkerhetsklass, rätten till framtida permissioner och hur utslussningen en dag ska gå till.

– Vi tittar på risken för att begå brott, risken för hot och våld och risken för att man ska rymma eller avvika. Vi tittar då också på om personen gjort sig skyldig till någon form av allvarligare misskötsamhet vid till exempel visitationer, säger Maria Danielsson, rättsvårdsexpert på Kriminalvårdsverket.

Vissa har bevakad permission med uniformsklädda vakter, andra med civilklädda vårdare eller helt på egen hand. Permissionerna ska vara frigivningsförberedande, det innebär att man ska kunna besöka arbetsförmedling, titta på lägenhet eller besöka socialkontoret och bygga för framtiden. De är också till för att hålla kontakt med familj och vänner. Men alla vill inte ha permissioner. Det kan handla lite om vad man har i bagaget, de med kortare straff kan tycka att det är jobbigt att komma ut några timmar då och då och väljer hellre att avskärma sig från omvärlden tills straffet är avtjänat Permissionerna är en anspänning. Och det kan vara skönt att komma tillbaka i fängelset med de rutiner och det lugnare tempo som råder därinne. Bara att åka tunnelbana i Stockholm kan vara en pärs.

– Jag har själv jobbat som vårdare och är imponerad av att människor sköter sig och kommer tillbaka från sina permissioner trots att de i fängelset inte själv kan bestämma fullt ut över sitt liv, säger Maria Danielsson.

”När jag jobbade som vårdare på anstalt kände jag respekt för känslan av frihet”

Hon säger också att en bra jul för många intagna är när den ligger på en lördag, söndag och måndag så att det blir få röda dagar. För på de röda dagarna är både verkstad och skola stängda. Och med mycket ledig tid finns det inget som skingrar tankarna.

– När jag jobbade som vårdare på anstalt kände jag respekt för känslan av frihet och att kunna gå hem när jag ville, till skillnad från de som var intagna och inte kunde det. Och visst tänkte man lite extra på det just på julafton.

Eva Svensson blev hämtad av poliser i sin lägenhet strax före julafton den 21 december och fick sedan sitta på Kronobergshäktet i en månad utan att få ta kontakt med anhöriga eller ta emot besök. Hon tänkte på sin syster, sina syskonbarn och sin mamma. Ingen visste var hon var.

– Tänk dig själv att ha ett barn som går på droger och som plötsligt bara försvinner. Det är klart att min mamma och syster trodde det värsta. Jag lider fortfarande av att tänka på det.

På själva julafton var det ingen i personalen som önskade henne en god jul. Däremot kom en tant från Röda Korset med en almanacka och en ask Noblesse med apelsinsmak.

Eva Svensson fick åtta månaders fängelse på Hinseberg för ett drogrelaterat brott och valde att avtjäna sitt straff på en behandlingsavdelning. Under den tiden hade hon inte rätt till några permissioner. Hon ville helst inte ha några besök heller, men hennes mamma och syster kom en gång.

– Det var jättejobbigt, jag såg besvikelsen i deras ögon och hur dåligt de mådde.

Hon säger också att det är skillnad mellan intagna män och kvinnor. Männen har ofta någon utanför som väntar på dem utanför, en flickvän eller en fru och barn. Kvinnorna har oftast ingen och i många fall har de också blivit av med vårdnaden om barnen.

– Jag märkte hur de led. Själv fick jag lämna en hund och det höll på att krossa mitt hjärta. Kvinnorna jag satt med hade fått lämna sina barn. Då vill man inte ha permission över jul.

Hur ska du fira jul i år?

– Egentligen tycker jag inte om att fira den. Jag har flera vänner som gått bort av en överdos vid jul för att de varit ensamma och deprimerade.

Fotnot: Eva Svensson och Adam Andersson heter egentligen något annat. Men av hänsyn till sina anhöriga har de valt att uttala sig under pseudonym.