Hoppa till innehåll
Stockholms Centralstation

Centralt på centralstationen

Stockholms Centralstation är det första mötet med staden för den som reser hit per tåg, eller det sista, för den som reser härifrån. Här är tid, förvaring och möjligheten att använda dusch och toalett viktiga funktioner. De 120 klockorna är synkade via en tidsserver, den stora klockan ovanför reseinformationen det största järnvägsur som tillverkas. Att duscha kostar 40 kronor, att använda någon av de 28 toaletterna kostar 10 kronor. Och det vanligaste som glöms kvar i någon av de 1 200 förvaringsboxarna är kläder.
Text: Gerd Eriksson Foto: Magnus Sandberg

Ovanför de grönaktiga tavlorna med information om avgående och ankommande tåg sitter Centralens största klocka. En kronjuvel med diametern 1,25 meter, upplyst av ett pärlband av dioder runt om. Det är den största analoga klocka som finns av modellen järnvägsur, tillverkad av Westerstrand Urfabrik i Töreboda.

Under klockan står SJ:s kundvärdar Patricia och Siv i neongula västar. De har jobbat på Centralstationen i 30 år, först i biljettförsäljningen och nu som mobila hjälpenheter för tågresenärer. De utgår alltid från stora klockan och rör sig sedan runt på stationen och ut på perrongerna. De säger att tiden är viktig för den som ska iväg.

– Folk är mer stressade i dag och tittar på klockan hela tiden, den stora klockan syns bra från långt håll. De vanligaste frågorna vi får när vi står här är var toaletterna finns och var förvaringsboxarna och Pressbyrån ligger, säger kundvärden Siv.

Resenären Erika O´Neill ska till Gävle. Ett ställverk har brunnit och många tåg måste dirigeras om. Hon får hjälp av kundvärdarna att hitta en alternativ väg. Det blir via Falun och tåget går från en annan perrong. Tiden är knapp, hon tittar på den stora klockan och på sin mobil.

– Jag hoppas att jag hinner köpa lunch som jag hade tänkt innan tåget går, jag måste skynda mig.

Det är Trafikverket som ansvarar för drift och underhåll av de flesta klockor i vänthallen och på perrongerna. Eller ur, som de mer korrekt kallas. Totalt finns det ungefär 120 stycken ur på Centralstationen och alla har ett kretskort. De styrs antingen via pulser som skickas från ett huvudur eller av ett nätverk med en tidsserver som synkar klockarna så att de visar samma tid. Tappar en klocka kontakt med nätverket har den en inbyggd tidbas som gör att det fortsätter visa tiden ändå. När kontakten återkommer synkroniseras tiden mot tidservern. På en normallång plattform är det 30 meter mellan uren. Är plattformen väldigt lång kan det vara 80 meter emellan. Och på perrongerna har alla klockorna fågelskydd – pinnar i metall eller plast ovanpå, så det är omöjligt att landa där. Klockorna byts ut vartefter, de senaste satte Trafikverket upp förra året och de finns på spår 13 till 16. Att uren har svarta streck på vit botten säger tillverkaren i Töreboda beror på att vi uppfattar tiden snabbare då än om det är siffror. Därför lämpar de sig för järnvägar där exakthet gäller. Det var för övrigt järnvägen som tvingade fram att hela Sverige fick enhetlig tid 1878 och på Centralen har det funnits klockor sedan stationen byggdes 1871.

På perrong 12a står köksmästaren Alessandro Funes och väntar på tåget till Eskilstuna för vidare färd till Tällberg. Han är ute i god tid, alltid en timme innan både när han flyger eller åker tåg.

– Klockorna på perrongerna är lätta att se, jag kollar på dem hela tiden när jag står här. Det är enklare än att ta upp mobilen ur fickan varje gång.

Läs hela reportaget i Situation Sthlm #292

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.