Hoppa till innehåll
Gatuplanet

Skrumplever dödar 100-tals

Varje år dör 500-600 människor i Sverige till följd av skrumplever eller kronisk leversvikt. Skrumplever, eller levercirros som det egentligen heter, beror oftast på hög alkoholkonsumtion under en längre tid eller en långvarig leverinflammation: hepatit B eller C.
Maria Hagström

Marina Hållén har haft hepatit C, som nu har läkt ut med en ny behandling. Men i fem år har hon också levt med levercirros.

– Att få levercirros var som att få en dödsdom – levern dör bit för bit, säger Marina Hållén. Om jag inte dricker slutar levern att dö, men det finns inget botemedel, det som är förstört är förstört, det enda är att byta lever. Största risken med levercirros är att få cancer eller att hamna i koma.

Omkring hälften av alla patienter med skrumplever kan komma att drabbas av leverkoma (hepatisk encefalopati), som orsakar allt från koncentrationssvårigheter och personlighetsförändring till koma. Överlevnadschansen är då liten – bland de som hamnar i koma är det endast 20 procent som överlever.

Om sjukdomen bara leder till leverförvirring och personen inte hinner falla i koma så kan tillståndet behandlas. Däremot finns det en risk att sjukdomen förvärras efteråt eller kommer tillbaka. Men nu har en ny behandling godkänts och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att läkemedlet XIFAXAN (rifaximin-α) ska ingå i högkostnadsskyddet. Det är det första läkemedlet som kan förhindra nya anfall av leverkoma.

– Leverkoma har varit ett bortglömt symptom, som verkligen behöver bättre behandlingar. Det här är det första som har hänt på hur länge som helst, säger Staffan Wahlin, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset. Kan man göra något för att hindra återinläggning, då är det värt mycket. Det här läkemedlet är nytt och välstuderat och har bevisad effekt för dem som är värst drabbade.

En studie visar att behandlingen förhindrar återfall av leverkoma och minskar risken för återkommande sjukhusinläggningar med cirka 50 procent jämfört med konventionell behandling. Det kan hjälpa patienter, som ofta har ett alkoholberoende, och det kan dessutom förhindra många kostsamma sjukhusinläggningar.

Behandling kan ges till dem som haft leverkoma för att förhindra nya anfall. Det är ett antibiotika som bland annat minskar ammoniak i kroppen. En av leverns funktioner är att hjälpa kroppen att bli av med skadliga ämnen. När levern inte fungerar optimalt förs de skadliga ämnen, till exempel ammoniak, via blodomloppet vidare till hjärnan och kan leda till förvirring och koma. För att minska mängden ammoniak i kroppen har man hittills gett patienten laxerande medel. Antibiotikan verkar bland annat på de bakterier i tarmen som producerar ammoniak och minskar därmed mängden av skadliga ämnen i hjärnan och kan förhindra nya leverkomaanfall.

Staffan Wahlin berättar att det pågår fler studier, som förhoppningsvis leder till fler nya behandlingar kommer i framtiden.

– Det skulle betyda mycket för många om det finns läkemedel som kan förhindra leverkoma. Häftigt om det funkar, säger Marina Hållén.

Leverkoma (hepatisk encefalopati)

Leverkoma är en komplikation av till exempel skrumplever, som kan leda till förvirring och i värsta fall koma.

I ett tidigt skede innebär leverförvirring ofta att man blir trött och upplever koncentrationssvårigheter, som att man exempelvis får svårt att hänga med i tv-program. Man kan även uppleva svårigheter att formulera sig.

När tillståndet förvärras kan man bli personlighetsförändrad och ordentligt trött samt tydligt förvirrad. I de svåraste fallen hamnar patienterna i koma.

Utredning för levertransplantation påbörjas ofta vid leverkoma.

En dansk studie har visat att överlevnaden för patienter med leverkoma vid ett år är 36 procent och efter fem år 15 procent. Åtta av tio personer som hamnar i koma överlever inte.

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.