FAQ
Frågor & svar om Situation Sthlm
När startades tidningen?
Första numret av Situation Sthlm kom ut i augusti 1995.
Varifrån kommer idén?
Idén kommer ursprungligen från gatutidningen The Big Issue i England som startades 1991.
Vad är Situation Sthlm för sorts organisation?
Situation Sthlm är en fristående organisation. Tidningen är ett icke vinstutdelande aktiebolag - allt eventuellt överskott går tillbaka in i verksamheten - som till största delen ägs och drivs av personalen. Den sociala verksamheten är en ideell förening. Styrelsen består till viss del av personalen.
Skriver de hemlösa själva i tidningen?
Ja, en sektion i tidningen heter Gatuplanet. Där skriver, tecknar och fotograferar de hemlösa om saker som berör dem. Det är en av tidningens mest lästa delar.
Finns det liknande tidningar i några andra svenska städer?
Sedan augusti 2001 ges Faktum i Göteborg och Aluma i Malmö ut månadsvis - elva gånger om året.
Finns det liknande tidningar i andra delar av världen?
I dag finns det gatutidningar i hela världen. Exakt hur många är svårt att säga eftersom vissa inte blir så långlivade men runt 200 är en siffra som brukar nämnas. INSP heter det största nätverket av gatutidningar. Situation Sthlm har varit med i det sedan organisationen bildades 1995.
Hur stor är Situation Sthlms upplaga?
22 000 exemplar per månad (TS-registrerad upplaga 2007).
Hur många försäljare finns det?
Drygt 300 registrerade försäljare, varav omkring 150 besöker verksamheten varje månad. Av dem är 20 procent kvinnor.
Vilka krav ställs på försäljarna?
Att de uppträder nyktert och bara säljer på sina tilldelade platser, och inte på bussar, innanför SL:s spärrar eller på andra privata platser.
Hur kontrollerar ni att försäljarna sköter sig?
Genom att besöka dem på deras försäljningsplatser. Allmänheten är också duktig på att upplysa oss om försäljare som inte sköter sig.
Hur ofta kommer tidningen ut?
Sista onsdagen i månaden, elva gånger per år.
Hur finansieras Situation Sthlms verksamhet?
Situation Sthlm finansieras genom överskott från tidningsförsäljningen, annonsering, sponsorer, bidrag och donationer.
Samarbetar ni med andra organisationer eller myndigheter?
Vår ideella organisation har ett brett kontaktnät med andra frivilligorganisationer som arbetar med arbets- och hemlöshet, samt ett tätt samarbete med olika myndigheter som Stockholms läns landsting, olika behandlingshem, kriminalvård, frivård, stadsdelsnämnder, socialdistrikt och Stockholms stad.
Tar ni emot kläder?
Nej. Situation Sthlm är en organisation som fokuserar på sysselsättning för hemlösa personer. Vill du lämna kläder hänvisar vi till organisationer som Ny Gemenskap, Convictus, Stadsmissionen och Frälsningsarmén.
Varför ska man inte köpa tidningen på tunnelbanan, bussen eller pendeltåget?
Försäljning får inte ske på SLs område, innanför spärrarna. Dessutom bygger hela idén med Situation Sthlm på frivillighet. Även de som köper tidningen ska känna att de själva väljer om de vill köpa eller inte. Försäljningen ska inte kännas påträngande. Våra försäljare har också skrivit på att de ska följa regler som bland annat förbjuder dem att sälja tidningen på tunnelbanan, pendeltåget, bussen och perrongerna. Alla försäljare tilldelas dessutom en försäljningsplats, där de ska sälja tidningen.
Om jag sätter in pengar på ert 90-konto, vart går pengarna?
Pengarna till 90-kontot går till att driva verksamheten. Bland annat till vår caféverksamhet för de hemlösa försäljarna och gemensamma aktiviteter för dem.
Vad gör de hemlösa försäljarna med pengarna de tjänar?
Eftersom vi inte har något anställningsförhållande till försäljarna lägger vi oss inte i det. Och även om vi hade haft det skulle vara fel att lägga oss i vad de gör med sin förtjänst. Därför gör vi inte det.
Har Situation Sthlm ett fotbollslag?
Ja. Laget är numera döpt till BK Situation. Två tränare engagerades våren 2004. Träningarna drogs igång och har sedan fortsatt en till två eftermiddagar i veckan. Sammanlagt ett tjugotal av våra hemlösa försäljare har hittills deltagit. Fotbollen har skapat mer gemenskap försäljarna emellan. Och lite bättre kondition för de som tränat regelbundet.
Frågor & svar om hemlöshet
Varför blir man hemlös?
Det finns egentligen lika många anledningar som det finns hemlösa. Men vräkning, missbruk, skilsmässa, psykisk sjukdom eller personlig konkurs är några vanliga anledningar.
Vad händer om man inte har råd att betala hyra?
Först får personen upprepade kravbrev från hyresvärden och om hyran inte betalas skickar hyresvärden skulden till inkasso. Därefter blir det avhysning från bostaden och samtidigt kontaktas socialtjänsten. Socialtjänsten brukar då - även om det faktiskt finns lagstadgade möjligheter för dem att agera - oftast inte göra så mycket om det inte finns barn med i bilden.
Hur många hemlösa finns det i Stockholm? I Sverige?
I Stockholm lever någonstans mellan tre till fem tusen hemlösa människor, beroende på hur man räknar - tre tusen säger socialtjänsten och fem tusen säger frivilligorganisationerna. I den senaste undersökning som Socialstyrelsen gjorde på regeringens uppdrag (Publicerad 2006) kom man fram till att det finns 17.800 hemlösa människor i Sverige.
Finns det härbärgen för kvinnor? Par? Ungdomar?
För kvinnor och par ja, men inte speciellt för ungdomar.
Finns det hemlösa ungdomar?
Ja. Hemlösa ungdomars situation har uppmärksammats alltmer senaste tiden. Deras situation skiljer sig en del från vuxna hemlösa människors, då ungdomars hemlöshet ofta beror på att de har en familjesituation som omöjliggör att de kan bo hemma.
Hur många hemlösa personer är kvinnor?
I Stockholm sägs strax under tusen kvinnor vara hemlösa.
Hur många hemlösa personer är missbrukare?
Enligt de beräkningar som socialtjänsten i Stockholm gjort har ungefär åtta av tio hemlösa personer missbruksproblem. En del har blivit hemlösa på grund av missbruk, andra har fallit in i ett missbruk på grund av att de förblivit hemlösa.
Vad kostar det att bo på härbärge?
Cirka åttio kronor per natt om personen betalar själv. Om platsen bekostas av socialtjänsten kostar det 225 kronor per natt.
Vad finns det för hjälp?
Olika frivilligorganisationer driver härbärgen, olika dagverksamheter och soppkök vid akut behov. Det finns också nykterhetsorganisationer som driver behandlingshem av olika slag. Socialtjänsten erbjuder hjälp för dem som klarar kraven på nykterhet och drogfrihet.
Vilka sjukdomar är vanliga?
Förkylningar som övergår till lunginflammation, bölder och sår på fötterna. Hepatit C och Stafylokocker smittar genom orena sprutor och är vanliga bland sprutnarkomaner.
Hur får hemlösa sjukvård?
Det finns två mobila team som är knutna till Beroendecentrum Syd respektive Nord. Vid akuta behov finns Akutsjukvården. Det finns en läkarmottagning samt tandvård för hemlösa på "Hållpunkt Maria" på Södermalm. De har öppen mottagning måndag till torsdag mellan kl 09.00-12.00. Övriga tider efter överenskommelse och då kan Mobila Teamet kontaktas på
08-616 58 76
Hur kan jag/mitt företag hjälpa till?
Bli företagsprenumeranter, privatprenumerant, sponor eller sätt in pengar på vårt 90-konto, 90 19 19-1
Om man ger pengar till tiggare, går de till missbruk?
Det är nog ingen förutom den som får pengarna som egentligen vet vart pengarna går. Mer än att de används till det som personen behöver för att klara sig genom dagen. Vad det än är.
Vad innebar psykreformen som genomfördes i början av nittiotalet?
I korta drag betydde den att många av dem som skrevs ut från institutionerna snabbt blev hemlösa eftersom de inte klarade ett eget boende utan stöd.
Har hemlösa personer någon egen organisation?
Ja. Föreningen Stockholms hemlösa - en fristående organisation - som startade hösten 2002.
Vad gör socialtjänsten?
Socialtjänsten kan hjälpa människor med avgiftningar, behandlingar, klädbidrag, och hjälp enligt "Tak över huvudet"-garantin. Men socialtjänstens resurser är mycket begränsade i dag, den har inte möjlighet att hjälpa så mycket som den själv vill. Eller sett till behovet. Alla hemlösa vill inte heller ha hjälp ifrån socialtjänsten, eftersom de upplever att de inte klarar av de höga krav som ställs på absolut nykterhet och drogfrihet för att få någon hjälp.
Får alla hemlösa personer socialbidrag?
Nej, alla får inte socialbidrag. En del har pension i någon form, och en del klarar inte av kraven socialtjänsten ställer och är då helt utan social grundtrygghet.
Satsar samhället tillräckligt?
Resurserna är mycket begränsade och ibland även felplacerade. Successiva nedskärningar i kommunernas och landstingens ekonomi har lett till att mycket av den vård och omsorg som behövs för att hjälpa hemlösa blivit lidande. Den nya bostadspolitiken, med ökade privatisering och vinstintresse, gör det också svårare för socialt utslagna människor att komma tillbaka på bostadsmarknaden.
Skulle fler bostäder lösa problemet?
För att få bukt med bostadskön och bostadslösa behöver det byggas fler mindre lägenheter. För att få bukt med hemlösheten behövs det flera och bättre samordnade resurser med alla instanser som socialtjänsten, landsting och övriga i samhället. Det är en grunden en politisk fråga. I stort sett samtliga utredningar kring hemlöshet betonar att en egen lägenhet är grundförutsättningen för att annan hjälp och stöd ska fungera.
Hur fungerar LVM?
LVM är en skyddslagstiftning som syftar till att hjälpa personer som far illa i sitt missbruk och som själva inte är förmögna att göra något åt sin situation.
Om socialtjänsten får in en LVM-anmälan från en privatperson eller från en annan myndighet, så görs först en utredning, som i de fall det är nödvändigt leder till ett så kallat omedelbart omhändertagande. Det beslutet fattas oftast av ordförande i nämnden och fastställs sedan i länsrätten. Socialtjänsten kan då begära handräckning av polisen för att föra vederbörande till en avgiftningsenhet, där en somatisk undersökning görs av en läkare. Därefter inleder socialtjänsten en mer grundlig utredning.
Den enskilde har alltid möjlighet att tacka ja till frivillig vård, och i så fall blir ett fortsatt tvångsomhändertagande inte aktuellt. Om personen tackar nej till frivillig vård, så fattar nämnden beslut om huruvida man ska ansöka om tvångsvård hos länsrätten. Om länsrätten sedan i sin tur beslutar att LVM ska verkställas så brukar det oftast röra sig om sex månader. Man kan när som helst under den tiden välja att gå med på frivillig vård, och i så fall hävs tvångsvården.
LVM är, som alla andra tvångsåtgärder, naturligtvis ett stort ingrepp i en människas personliga frihet och integritet. Det är därför viktigt att man tydligt visar på att personen har möjlighet att gå med på frivillig vård, och därmed slippa tvångsvård, under förutsättning att den frivilliga vården fungerar.