Historik
I början av augusti 1995 hämtades det första numret av Situation Sthlm från tryckeriet. Influerad av den engelska gatutidningen "The Big Issue" hade en ekonomisk förening bildats ett knappt år tidigare, med målet att starta den första gatutidningen i Sverige.
Sponsring på gula jackor, gula kepsar och svarta väskor till försäljarna hade fixats. Vi hade satt upp lappar på härbärgen och på platser i stan där det fanns hemlösa människor, vi ringde runt och berättade om oss och försökte sprida vårt namn så gott vi kunde. Och ett tiotal hemlösa människor dök efterhand upp i den dåvarande lokalen på Gävlegatan och började sälja tidningen. Vi tryckte sju tusen tidningar av det första numret, kanske två eller tre tusen av dem såldes.
Vid den här tiden var allt arbete med Situation Sthlm ganska oorganiserat, präglat av betydligt mer entusiasm än kunskap - både vad gäller socialt arbete och journalistik.
En från början dålig ekonomisk situation gjorde att det dröjde tills nästa nummer kom. Utgivningen under de första åren var sporadisk, ibland kom ett nytt nummer varannan månad, ibland var tredje.
Vi stod utan egen lokal en period - möten hölls då på caféer, tidningen såldes från en lånad soffa i Arbetsförmedlingens hus i Björns trädgård två timmar om dagen. Under vintern 1995 var vi helt utan lokal och sålde tidningen vid tunnelbanstationen vid Björns trädgård.
Någon egentlig social verksamhet fanns inte vid den här tiden. Vi som arbetade på Situation Sthlm då gjorde vad vi kunde för att bistå och hjälpa försäljarna med vad de för tillfället behövde hjälp med. Alla gjorde allt som behövde göras. Och allt arbete skedde ideellt.
Våren 1996 hyrde vi en lokal på baksidan av Kungliga Tennishallen, ett kanske inte helt igenom strategiskt val av plats. Men det var vad vi fick tag i då och hade råd med. Vi försökte skapa struktur på den sociala verksamheten och hjälpa försäljarna så gott vi kunde, och göra en tidning som var bättre än den vi gjort månaden innan. Många av personerna som med olika arbetsmarknadsåtgärder arbetat sedan starten på Situation Sthlm gick efterhand vidare till andra jobb eller sysselsättningar. Alltfler frilansskribenter och fotografer knöts till tidningen.
Och försäljarna hängde med, tog sig till den nya lokalen varje dag och köpte tidningar. Och fler försäljare började dyka upp, ett trettiotal hemlösa människor sålde nu tidningen mer eller mindre regelbundet på gatorna i Stockholm.
Vid den här tiden fanns inga gratistidningar, inga Världsnaturfonder, mobiloperatörer eller andra som erbjöd sina varor eller tjänster på gatan.
1997 flyttade vi till Roslagsgatan 48, mer centralt, bättre kommunikationer och en rymligare och bättre anpassad lokal sett till vår verksamhet. Under de kommande två åren var Situation Sthlm ett EU-projekt på arbetsmarknadssidan, med tre samarbetspartners i andra länder. Fokus i projektet låg på att hjälpa utsatta människor tillbaka till arbetsmarknaden. Vi var nu fyra anställda på Situation Sthlm som på hösten kunde börja ta ut lön och anställa ytterligare en person till den nystartade sociala verksamheten.
Tidningen fick en del uppmärksamhet, det mesta negativt. Bland andra hade kulturjournalisterna Anneli Jordahl och Johan Berggren i DN svårt att se varför en gatutidning som såldes av hemlösa människor valde att skriva om det vi gjorde då. Främst var det något reportage om inredning och en sida med tips på hur man gör sushi som ifrågasattes. Samt valet av Helene Wellton - då synlig på reklampelare över hela stan - som personporträtt.
Men dels hade vi då inte navigerat oss fram genom hemlöshetsproblematiken, dels hade vi inte resurser eller möjlighet att löpande bevaka de frågor som rörde hemlösa människors situation. Vi saknade helt enkelt redaktionell struktur. Och då tidningens utgivning var oregelbunden var det svårt att planera arbetet och artiklarna. Kritiken mot tidningens innehåll var inte alls obefogad.
Som EU-projekt gavs vi en tillfällig stabilitet i ekonomin, möjlighet att ta emot fler försäljare och att skapa grunden för den sociala verksamhet vi har i dag. Det gav oss också möjligheten att strukturera innehållet i tidningen bättre och planera mer långsiktigt, vilket gjorde att den redaktionella kvaliteten på tidningen ökade. Från och med hösten det året har tidningen kommit ut sista onsdagen varje månad.
1998 var första gången en specifik artikel i tidningen uppmärksammades av politiker och i andra medier. Ett reportage om legala svampar - de importerades och var inte narkotikaklassade, men hade hallucinogena egenskaper - fick dåvarande socialborgarrådet Lena Nyberg (s) att ifrågasätta tidningens syfte, om vår verksamhet skulle sponsras med kommunala bidrag. Hon menade att vi i artikeln borde tagit tydligare ställning mot användandet av droger. Vi protesterade högljutt, hävdade vår journalistiska linje och vårt oberoende. Och fick trogna läsare, radio och en del andra tidningar att stödja oss.
Bidraget drogs inte in. Och upplagan ökade. På hösten samma år blev Stockholm en borgerligt styrd kommun.
Alltfler hemlösa människor sökte sig nu till Situation Sthlm för att sälja tidningen och få stöd och hjälp. Vi skapade ett växande kontaktnät med sociala myndigheter och andra organisationer som arbetade med hemlösa människor och förbättrade successivt vår sociala verksamhet. Med fokus på tanken om hjälp till självhjälp.
1999 hade verksamheten vuxit ytterligare. Vi flyttade till vår nuvarande lokal på Döbelnsgatan 52. Flytten skapade möjligheter att fortsätta utvecklingen av både den sociala verksamheten och tidningen. Ytterligare en person anställdes i den sociala verksamheten. Ett hundratal försäljare sålde tidningen regelbundet. Tidningen hade nu en registrerad upplaga på 15 500 exemplar per månad.
I december det året publicerade vi vårt dittills största scoop, då Joakim Thåström, efter nästan tio år i utlandet släppte en skiva på svenska. Och gjorde den enda tidningsintervjun i Situation Sthlm.
År 2000 ökade Situation Sthlm mest i svensk press. Upplagan var nu 17 400 ex per månad och tidningen fick allt mer uppmärksamhet, nådde allt fler läsare och de sociala reportagen och artiklarna fick ett ökande genomslag. Vi citerades allt oftare i andra tidningar, och uppgifter vi publicerat användes som källor av politiker från både vänster- och högerblocket.
Vår position som samhällsjournalistisk tidskrift stärktes. Vilket bland andra Anneli Jordahl - som tidigare kritiserat Situation Sthlm - noterade i en krönika i Dagens Industri.
Strukturen i den sociala verksamheten blev allt tydligare och vi stärktes av erfarenheten att det gick att hjälpa människor att hjälpa sig själva, från gatan hela vägen till ett eget boende. Andra organisationer intresserade sig för vårt sätt att arbeta socialt.
Åren 2001 och 2002 präglades verksamheten av ekonomiska problem. Vi hade länge - egentligen sedan starten 1995 - dragits med gamla skulder som nu växt när vi blivit allt större som organisation. Det gjorde att vi hade problem att utvecklas som organisation. Den dagliga driften haltade och vi hade problem med betalningarna varje månad, vilket tärde.
Detta till trots ökade tidningens upplaga de här åren och vi sålde 20 100 ex per månad. Och den sociala verksamheten inledde ett projekt kallat Steg1, där vi åtog oss externa jobb, som paketering, kuvertering och viss flytthjälp.
2003 nådde upplagan sin topp, 23 700 ex per månad. Och vi insåg samtidigt att vi, om Situation Sthlm skulle kunna överleva och utveckla sin både sociala och publicistiska verksamhet, var tvungna att ta itu med våra ekonomiska problem.
Under hösten sanerades ekonomin, en rekonstruktion genomfördes och vi arbetade med detta fram till årsskiftet. Då likviderades den ekonomiska föreningen och ett aktiebolag startades, vars uppgift det är att producera och sälja tidningen Situation Sthlm. Aktiebolaget delar inte ut någon vinst till aktieägarna - bestående av redaktionsledningen samt en extern aktieägare -utan allt överskott investeras i den sociala verksamheten. Den sociala verksamheten är fortfarande en ideell förening.
Vid årsskiftet 2004 anställdes en VD och arbetet med ekonomin fortsatte under 2004. Med målet att utveckla tidningen och den sociala verksamheten på hållbara ekonomiska grunder. Arbetet gick bra. Vi vände den negativa ekonomin till ett balanserat resultat.
Samma år anställdes en renodlad nyhetsreporter på Situation Sthlm, vilket ytterligare skärpte vår bevakning av de frågor som rör hemlösa människors situation. Våra nyheter och artiklar citerades allt oftare eller skrevs om av andra tidningar. Ett av våra reportage - om att hemlösa människor ovetande används som målvakter i ekonomisk brottslighet - sändes på sommaren 2005 som toppnyhet i SVT:s Rapport.
I augusti 2005 firade Situation Sthlm tio år. Radio, TV och tidningar uppmärksammade att vi på tio år utvecklats från en ifrågasatt, spretig journalistisk produkt till en betydelsefull socialpolitisk månadstidning. Dels att vårt sociala arbete var ett viktigt stöd och en hjälp för hemlösa och utsatta människor. Samma år tilldelades Situation Sthlm, tillsammans med Raine Gustafsson som skriver dagbok i tidningen, Svenska PEN-klubbens Bernspris.
Hösten 2005 anställdes en ny VD, och arbetet med att utveckla Situation Sthlms olika verksamheter fortsatte. En säljorganisation - stödprenumerationer, annonser och sponsringspaket - rekryterades, som ett led i arbetet att skapa en ekonomiskt stabil grund för Situation Sthlm. För att garantera en fortsatt utveckling av tidningen och den sociala verksamheten.
Det arbetet har fortsatt 2006 och 2007. Den sociala verksamheten och den publicistiska verksamheten i Situation Sthlm har sedan rekonstruktionen fått stabilitet och förutsättningar att fortsätta utvecklas.
Tidningen har publicerat flera uppmärksammade nyheter, artiklar, reportage och intervjuer och räknas i dag som den ledande tidskriften i Sverige vad gäller frågor som rör hemlösa människor.
För att ytterligare nå ut och driva opinion och skapa debatt kring hemlöshet anordnade Situation Sthlm hösten 2006 en av fem valdebatter mellan dåvarande finansborgarrådet Annika Billström (s) och oppositionsborgarrådet Kristina Axén Olin (m) i tidningens lokaler på Döbelnsgatan 52. Debatten var avsedd att ge hemlösa människor möjligheten att höra företrädare för de båda politiska blocken tala om sin syn på hemlöshet och kunna ställa frågor direkt till dem. Debatten uppmärksammades av radio, TV och andra tidningar.
2006 tilldelades Situation Sthlm, tillsammans med gatutidningarna Faktum i Göteborg och Aluma i Malmö, Publicistklubbens Stora pris.
I dag är Situation Sthlm en stabil och väl fungerande verksamhet med tio anställda. Som tillsammans med några hundra hemlösa försäljare är en daglig påminnelse om att det finns hemlösa människor i Stockholm.