Tunnelbanans linje 13 mellan Norsborg och Ropsten. Passagerarna kränger tillsammans med tunnelbanans ryckiga rörelser. Reklamaffischer berättar att man nu kan beställa kurskataloger inför terminsstarten via SMS. En skrikig rosa annons vill påminna om att det är möjligt att komma i kontakt med andra singlar. Nu kan man dessutom söka likasinnade per stadsdel, om man skulle vilja göra det.
Nästa Bredäng. Här är tunnelbanestationen över markytan och vinden blåser rakt in över plattformen. Stationen är full av människor. Barnfamiljer trängs med vägarbetare och basketbollsstudsande ungdomar i knälånga shorts. Överallt hörs samtal, mummel och skratt.
På torget är det samma liv. Här sitter människor på restaurangernas uteserveringar, springer mellan ärenden eller vänder ansiktet mot solen för en kort paus. Simone Westgaard och Mavinda André sitter och äter på en stenskulptur. De är båda i 20-årsåldern och väl bekanta med området. De har vuxit upp här.
– Jag känner mig trygg i Bredäng. Jag känner en massa folk här och jag kan hälsa på nästan alla, säger Mavinda.
– Ja, alla känner alla och man kan tala med alla, fyller Simone i.
Vad skulle kunna bli bättre?
– Det skulle behövas lite mer för ungdomarna att göra. De blir lätt uttråkade och då hittar de på dumheter, konstaterar hon och nickar bort mot tunnelbanestationens sönderslagna entrédörrar.
Vad tycker ni om Mälarhöjden?
– Det är väldigt fint där. Men det verkar lite instängt, där håller man sig lite mer för sig själv, säger Mavinda.
– Ja, det är konstigt. Mälarhöjden ligger bara en station härifrån, men det skulle lika gärna kunna vara någon helt annan stans. Områdena är så olika, reflekterar Simone.
Mälarhöjdens tunnelbanestation är nästintill folktom. Långt bort, kanske på den andra perrongen, ekar röster från en man och en kvinna som har ett lågmält samtal. Det drar lätt mellan tegelväggarna och luften är sval – trots att det fortfarande är sommar utomhus.
På Mälarhöjdens gator är det lika lugnt. Villorna ligger tätt, den ena större än den andra. Vältrimmade trädgårdar huserar både verandor, bilar, husdjur och båtar. Hösten är långt borta bland sommarens utrustning och tillbehör.
Mats, som inte vill uppge sitt efternamn, sitter i solen på en av träbänkarna och läser tidningen. I skuggan lite längre bort vilar hans dotter i en barnvagn. Han flyttade till Mälarhöjden för ungefär fyra år sedan. Innan dess bodde familjen mitt i Södermalms myller.
– Det var en slump att vi flyttade hit. Vi hade aldrig varit i Mälarhöjden innan, men sedan upptäckte vi ett hus här. Tidigare bodde vi på Götgatsbacken och då var det skönt med storstadspulsen, men jag skulle inte vilja bo där igen. Här i Mälarhöjden är det lite bullerbykänsla, det är lummigt och grönt. Idealiskt för en barnfamilj, berättar han medans tidningen fladdrar i vinden.
På frågan om han någonsin besöker Bredäng tipsar han om ett bra våffelställe till svar. Men han berättar att han oftast passerar grannområdet, allt det praktiska uträttas i Västertorp.
– Det man ser av Bredäng från tunnelbanan är inte så mysigt, det känns mest som betongblock. Men det finns många grönområden och det är säkert jättebra för barnen, de kan röra sig friare där.
Ett samtal till Jan Jönsson, (FP), ordförande i stadsdelsnämnden i Skärholmen.
Vad jobbar ni med för frågor i Bredäng just nu?
– Dels så arbetar vi mycket med trygghet. Många mätningar visar att hela Skärholmen har en befolkning som känner sig otrygg. Hela nämnden, oavsett parti, arbetar med frågan eftersom vi ser den som avgörande för integrationsaspekten. Centrum rustas upp, det har kommit upp ny belysning, vi agerar snabbt mot klotter och vi tar hjälp av fastighetsägarna som sprider ut information om vart man vänder sig när det gäller kvinnofridsbrott, till exempel.
– Dessutom har en stor del av området blivit naturskyddsområde och vi kämpar med näbbar och klor för att bevara det.
Vad skulle kunna bli bättre i Bredäng?
– När det gäller bostadsbebyggelse skulle det behövas fler hus som man kan äga och i till exempel Mälarhöjden skulle det behöva byggas fler hyresbostäder. Då skulle vi få inkomststarka individer till Bredäng och det skulle bidra till en blandning av människor.
Vad är utmärkande för Bredäng?
– Det är ett trevligt område med ett välbesökt förortscentrum. Dessutom finns det många naturområden. Jag tycker att det är härligt att titta ut från perrongen och se grönområdena breda ut sig. Bredäng är ett område där det är en blandad befolkning. Det finns jättehöga betonghus, men också villor.
Tillbaka till Mälarhöjden. Gympaskor hänger uppslängda över en ledning och dinglar i klasar. Människor joggar, cyklar och kör förbi. Några njuter av en kall glass i solen.
Men det enda som hörs är vinden bland trädkronorna.
Det är svårt att hitta människor som faktiskt bor i Mälarhöjden. De flesta är förbipasserande som inte känner till områdets gator. De är ute på långpromenad, väntar på skjuts eller är på väg någon helt annanstans.
I kiosken har människorna samlats för att prata om livet, umgås och spela på Stryktipset.
– Jag har bott här i 15 år. Området är lugnt och stilla, det är fina människor som bor här och allt är schysst. Mälarhöjden är lite av en lantidyll, men det är ändå nära till stan, säger Gazi Saygin där han sitter runt det stora rektangulära bordet.
– Själv är jag inte i Bredäng så ofta, det finns ingenting där. Men det är säkert ett bra område för de som bor där.
Ett samtal till Abit Dundar, (FP), ordförande i stadsdelsnämnden i Hägersten-Liljeholmen.
Vad arbetar ni med för frågor i Mälarhöjden just nu?
– Vi arbetar inte med någon fråga som är specifik just för Mälarhöjden.
Vad är det för frågor ni arbetar med i stadsdelen då?
– Vi har bland annat arbetat med att bygga ut förskolan, det är många unga familjer som kommer hit. Dessutom tittar vi på vad som behövs inom äldreomsorgen i framtiden.
Arbetar ni någonting när det gäller trygghet?
– I brottsförebyggande rådet, som jag också är ordförande för, arbetar vi med områdesvandringar då vi tillsammans med medborgarna går igenom områdena för att se vad som behöver förbättras för att förebygga brott.
Finns det något som är specifikt när det gäller Mälarhöjden?
– Det finns inte någon specifik fråga just för Mälarhöjden. Behoven ser olika ut inom stadsdelen.
Tillbaka till Bredäng. På en av bänkarna vid centrum har Kaarina Raab slagit sig ned för att vila. Hon berättar att hon flyttade från Södermalm till Bredäng 1965 då området var nybyggt – ”då var det lera överallt.”
Sedan dess har hon bott kvar, såhär fyrtiofyra år senare ligger asfalten kompakt under fötterna.
– Jag stod i bostadskön och då fick man ta den lägenhet man fick. Men jag minns att jag tänkte: ”hur ska det gå?”. Då verkade Bredäng så långt borta från allting, tunnelbanan gick knappt hela vägen fram. Men här är det så frisk luft och det är friare på något sätt, säger hon samtidigt som en servett blåser förbi.
Mälarhöjden då, vad tycker du om det området?
– Det är ju inte så stort och det är mycket villor där. Men på sommaren är det väldigt fint när syrenerna blommar.
Två helt olika områden. Ett stenkast från varandra. Det är som upplagt för ett ”vi” och ett ”dem”.
Sebastian Wiklund är projektledare för Talang över gränser. Ett projekt som erbjuder ungdomar i olika områden en möjlighet att mötas. Hittills pågår två samarbeten i kommunen, ett av dem gäller just skolorna i Mälarhöjden och Bredäng.
En gång i månaden träffas femteklassarna för att göra saker tillsammans, varannan månad träffas sjätteklassarna. Då kan det handla om att spela teater, fotboll eller göra animerad film. Men mötet ger någonting mer än roliga timmar, det främjar integration, tolerans och förståelse.
– Projektet startade på grund av historiska konflikter och att situationen ser ut som den gör mellan områdena, det finns både stora sociala och ekonomiska skillnader, konstaterar han.
– Men jag skulle också vilja vända på det. Vi har en chans att verkligen göra någonting i de områden som ligger ett stenkast ifrån varandra. Närheten kan skapa fog för konflikt, men det skapar också möjlighet för möten. Fördomar föder fördomar och ofta bygger de på andra- och tredjehandskällor. Men människor gör ofta undantag från fördomar när det gäller dem man själv har träffat.
Han berättar att de gjorde en enkät bland eleverna innan projektet satte igång för ungefär två år sedan. Då kryssade 17 procent av femteklassarna i rutan som sade att de hade en kompis i den andra skolan. Efter att de varit med i projektet var samma siffra 50 procent. Årskullen efter var uppe i 70.
– Det handlar om den långsiktiga samhällsförändringen. Skolan är en den starkaste socialisationsagenten efter familjen för den nya generationen. Vi måste hålla koll så att fördomarna inte sprider sig. Total segration kan i sin tur leda till fördomar och exkludering.
Vad har du sett för likheter mellan ungdomarna i Bredäng och Mälarhöjden?
– Likheterna är svårare att se därför att de är självklara och många fler än olikheterna. Till exempel tycker alla om sin familj, alla vill göra något meningsfullt på fritiden, alla vill lyckas i skolan och så vidare i oändlighet, säger han.
– Det är egentligen bråkdelar som gör oss olika, små skillnader kan skapa otroliga motsättningar.
Text: Sara Wilk
FAKTA: BREDÄNG
Bredäng ligger i Stockholms kommun i stadsdelen Skärholmen.
Folkmängd: Cirka 9 200 personer.
Andel invånare med utländsk bakgrund: 62 procent.
Medelinkomst 2007 för invånarna mellan 20 och 64 år: 205 900 kronor
Arbetslöshet: 5 procent
Röstfördelning i kommunfullmäktigevalet 2006: 64 procent röstade på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet. 30 procent röstade på partierna i Alliansen.
Det nya Bredäng började byggas den 1 september 1962. Ungefär 3900 lägenheter byggdes mellan åren 1963 och 1965. Tunnelbanan och centrumet, som då hade runt 15 butiker, invigdes 1965.
FAKTA: MÄLARHÖJDEN
Mälarhöjden ligger i Stockholms kommun i stadsdelen Hägersten-Liljeholmen.
Folkmängd: Cirka 4200 personer.
Andel invånare med utländsk bakgrund: 17 procent.
Medelinkomst 2007 för invånare mellan 20 och 64 år: 397300 kronor
Arbetslöshet: 2 procent.
Röstfördelning i kommunfullmäktigevalet 2006: 31 procent röstade på socialdemokraterna, vänsterpartiet eller miljöpartiet. 67 procent röstade på partierna i Alliansen.
I början av 1900-talet uppfördes villasamhället på enskilt initiativ. Staden satsade 1923 på en omfattande planläggning av området vid Mälaren, som också inkluderade Mälarhöjden. Under de närmaste årtiondena fortsatte utbyggnaden.
Samtliga uppgifter är från 2008 om annat ej anges.
Källa: Statistik från Stockholms stad. Uppgifter om områdenas historik kommer från boken Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden (Stockholmia, 2003) av Göran Söderström.