Hoppa till innehåll
Sanna Bråding

Sannas sanning

Sanna Bråding blir alltmer lik sig själv som barn – filterlös. Hon har skalat av de skyddande lagren och kommit in till sin kärna. Hon har blivit bättre på att köra vrålåket utan att krascha. Nu är hon redo att ställa sig på scenen och bjuda på en show som handlar om henne själv, men som egentligen handlar om något större. Dessutom är det tid för grönguldiga naglar, barnafödande och att tänja på samhällets mallar. Och att prata om vad som ÄR fel.
Maria Hagström. Foto: Joel Nilsson och Henric Lindsten.

Precis tio år har passerat sedan Sanna Bråding var Situation Sthlms omslagsperson. Då stod hon inför sitt livs jobbigaste period, nu är hon ganska säker på att det värsta finns bakom henne. Då var hon filmaktuell, programledare för Idol och skulle snart leda Grammisgalan. Nu är hon aktuell med showen För mycket av allt, som bygger på hennes självbiografiska bok som kom ut i september.

Då, för tio år sen, var det för mycket av allt, men det var inget som Sanna Bråding berättade i intervjun. Hon berättade i och för sig om tonåren och det kaos hon kände inuti då, om att hon blev ett kontrollfreak och var ”wack”, om de skyhöga kraven hon hade haft på sig själv och om att hon hade tränat för mycket. Hon sa: ”Jag var väl sjuk då”. Men hon berättade inte hur hon mådde där och då, i slutet av 2006, egentligen.

”Jag var fullt upptagen med att hålla ihop mig själv”

– Jag mådde ju jättedåligt, men jag var väldigt mån om att hålla fasaden uppe. Jag hade inte verktygen eller energin att förmedla det då, jag var fullt upptagen med att hålla ihop mig själv, säger Sanna Bråding i dag.

I intervjun avslutade 26-åriga Sanna Bråding med att prata om att lyckan är skör: ”Det kan hända vem som helst att livet kraschar och att du inte klarar trycket. Du kanske inte är riktigt där psykiskt och så rustar psykvården ner. Och nyss var det du som slängde en krona åt någon annan. Man ska aldrig ropa hej.”

– Intressant att jag sa så då, jag var ju medveten om vad som hände, jag fattade hur jag mådde. En månad senare kom min första krasch, då blev jag av med mitt jobb på P3 Guld och sen gick det bara utför. I april 2008 greps jag.

Vi ses en tisdag i mitten av november. Hon har avsatt bra med tid och ger så långa svar på frågorna att de är nästintill omöjliga att publicera i sin helhet och när jag påpekar att jag nog kommer att ha mycket material säger hon med ett skratt:

– Ja, det brukar vara så med mig, man får mer på köpet.

Läs hela intervjun i Situation Sthlms januarinummer, #233. 

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.