Hoppa till innehåll
Johan Kakko

Mindfulness mot återfall

Behandling med Metadon eller buprenorfinn är den mest effektiva mot opioidberoende. Det händer att patienter i Sverige blir utskrivna och förlorar sin medicin om de ”återfaller” i sidomissbruk av andra droger, oftast bensodiazepiner och alkohol.
Text och foto: Maria Hagström

– Det inte är nån moralisk brist som gör att patienterna fortsätter att använda andra droger vid sidan av behandling, påpekar överläkaren Johan Kakko, som forskat på heroinberoende sedan nittiotalet, vilket resulterade i avhandlingen Improving Maintenance Treatment of Heroin Addiction.

– Det finns en kvarstående obalans i hjärnan som underhållsbehandling inte kommer åt primärt, den balansen kommer först på sikt. Det är där många av patienterna återfaller. På många håll i landet väntar man inte ut det utan skriver i stället ut dem. Det blev för mig outhärdligt.

Därför tittar Johan Kakko nu närmare på återfall och sidomissbruk, och har därigenom börjat intressera sig för mindfulness, som kan minska stress – den främsta orsaken till återfall. Stressreducerande mindfulnessprogram har testats på era olika patientgrupper och har visat sig fungera, även på beroendepatienter.

För att förstå varför, bör först heroinets påverkan på hjärnan förklaras. Heroin är kortverkande, vilket leder till en ”on-off”-effekt. När hjärnan upprepade gånger utsätts för denna ”on-off”-effekt uppstår skador i hjärnan, framför allt av off- effekten, det vill säga abstinensen. Heroin aktiverar människans belöningssystem, mer än hjärnan klarar av. Hjärnan försöker därför bromsa överstimuleringen genom en balanserande motkraft – anti- belöningssystemet. När en person har utvecklat ett beroende tappar belöningssystemet kraft, medan antibelöningssystemet blir allt starkare. Personen upplever inte längre någon ”kick”, utan tar drogen för att balansera det överaktiva antibelöningssystemet och lindra abstinensbesvär och i bästa fall upp- leva normaltillstånd, om än bara för stunden. Behandling med metadon eller buprenor n skapar här balans.

Men enligt Johan Kakko nns det en annan kvarstående obalans i stressystemet, som inte läkemedlen kommer åt, och som gör att när personen utsätts för stress känner hen en förhöjd oro och ångest.

– Med det perspektivet kan man förstå varför många brukare söker sig till bensodiazepiner, cannabis eller alkohol som dämpar för stun- den. Det är i det sammanhanget jag tycker att det är intressant att prata om mindfulness, som påverkar samma kärna i hjärnan.

Det finns tre huvudorsaker till återfall. Ena kan beskrivas som att en snaps leder till att man vill dricka en till snaps. Det andra är situationsbetingade återfall – om man hamnar i ett sammanhang där man brukade ta en drog så uppstår en längtan efter drogen.

– Den tredje, och främsta orsaken till återfall, är stress. Det är effekterna av stressen som man vill dämpa med sidomissbruket.

Klassisk återfallsprevention är ett åttaveckorsprogram där patienterna pratar om situationer som väcker drogsug och hittar strategier att hantera dem. Men det hjälper inte mot den vanligaste orsaken till återfall. Det kan mindfulness göra.

I ett nytt program, där återfallspreventionen har slagits ihop med ett mindfulnessprogram, med en timme mindfulness om dagen i åtta veckor, har i en amerikansk studie visat sig vara mer effektivt än den klassiska återfallspreventionen. Efter ett år var det 31 procent färre återfall.

– Det minskar både situations- och stressbetingade återfall.

Han ser därför mindfulness som ett intressant komplement och tror att det skulle kunna leda till ännu bättre behandlingsresultat än han tidigare har visat i sin avhandling.

FOTNOT: För fördjupning: Johan Kakkos föreläsning Problematiskt bruk och beroende på Youtube.”

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.