Hoppa till innehåll
Hyllning till pressfotot

Negativt glas

I en lägenhet i Sundbyberg håller Katarina Malmström på att scanna in 9 000 glasnegativ med stockholmsbilder, tagna mellan 1894 och 1930. Materialet kommer ur ett ärvt arkiv efter hennes pappa, DN-fotografen Åke Malmström. En bok med 52 av bilderna har precis blivit klar. En hemsida – där bilderna ska bli sökbara och tillgängliga för allmänheten - är under uppbyggnad.
David Bogerius. Foto: Marc Femenia.

Boken Ljus på glas – Stunder i Stockholms stad med Axel och Wicke Malmström är inte bara en hyllning till pressfotografin och två legendariska fotografer. Det är också ett tidsdokument som bevarats i arkiverade glasnegativ och nu, som bokens titel antyder, kommit upp i ljuset via en flatbäddsskanner. När DN-fotografen Åke Malmström dog 2007 lämnade han efter sig ett arkiv med cirka 9 000 negativ av glas, så kallade glasplåtar. Arkivet, som han i sin tur ärvt av sin pappa, fyller nu upp ett halvt rum hemma hos Åke Malmströms dotter Katarina i lägenheten i Sundbyberg.

– Min bror och jag hade länge pratat om att vi borde digitalisera arkivet, så jag tog mig an det. När jag sen satt och skannade blev jag otroligt nyfiken på situationerna bakom bilderna. Jag funderade på vad det var för människor som syntes och vad som låg bakom att just den bilden hade tagits. Jag kände att det var synd att inte göra nåt mer än att bara skriva ner lite information om bilden och sen stoppa ner den i en plastficka.

Idén om boken ”Ljus på glas” var därmed född. Katarinas Malmströms make, TT-journalisten Mikael K Nilsson, tog på sig att skriva texter till 52 förevigade ögonblick, ett för varje vecka på ett år. Alla bilder är tagna med glasplåtar av de legendariska pressfotograferna Axel och Victor ”Vicke” Malmström mellan 1894 och 1930.

– Axel var ”Vickes” pappa så det är far och son det handlar om, min farfars far och farfar, berättar Katarina Malmström.

Läs hela artikeln i Situation Sthlm #225. 

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.