Hoppa till innehåll
Cricket i STHLM

Ett slag för integration

Stockholm har precis fått tre nya cricketplaner – en på Gärdet och två i Skarpnäck. Och klubbarna i stan blir fler och fler. En av de största är Stockholms Akademiska Cricketsällskap där det finns det 14 olika nationaliteter representerade. De tar sig också an spelsugna flyktingar.
Gerd Eriksson. Foto: Jonas Eriksson.

Det är toppmöte på Järvafältet i cricketens elitserie mellan ”Stockholms Akademiska Cricketsällskap” och ”Alby Cricket och Kulturförening”. SACS i ljusblå tröjor är innerlag och slagmännen tar på sig hjälm, susp, benskydd, handskar, knäskydd, stretchar lite och greppar sen varsitt slagträ och kliver ut på pitchen.

– Slagträet är av stavlimmat pilträ. Jag köper mitt från England eftersom det har varit svårt att få tag i cricketutrustning här. Men nu finns det visst en butik i Solna som säljer. säger Shahzeb Choudhry.

Han är lagkapten i SACS och har spelat cricket sen han var barn, först i Pakistan sedan i England och nu i Sverige.

Anthony Harris, som är ålderman i laget med sina 61 år, säger att slagträet har en sweet spot – träffar man där vet man att det blir ett slag som ger en skön känsla ända upp i axeln. Anthony Harris kommer ursprungligen från Barbados och har spelat cricket i Stockholm sen 1979. Till sin stora glädje har han sett hur intresset för sporten ökat.

– Förr kanske det fanns fem eller sex lag i hela Sverige. Nu finns det över 20 lag bara i Stockholm. Jag gillar cricket för att det är ett ärligt och sportsligt spel.

En anledning till att klubbarna blivit fler är invandrare och flyktingar.

I SACS kommer spelarna från Sydafrika, England, Irland, Nya Zeeland, Australien, Sri Lanka, Pakistan, Bangladesh, Sverige, Finland och Afghanistan, för att nämna några av de fjorton nationaliteter som finns representerade i laget. Och det är afghanerna som står för den stora tillströmningen på senare tid.

Läs hela artikeln i Situation Sthlms augustinummer.

Stöd Situation Sthlm

Ditt stöd bidrar till Situation Sthlms arbete med att nå hemlösa människor i ett första steg från gatan för att lotsa dem vidare på sin väg tillbaka till samhället.