Bland annat fyllde den gamle operettkomikern Otto Landgren, känd i både Finland och Amerika, 50 år. Hans motto var: ”Att vara lite tokig för rolighets skull, det är att vara kloker. ”Samma dag som han firade sin födelsedag ”med middag i kretsen av de närmaste” la Hvita Stjern-liniens ångare ”Baltic” till i NewYork. Och tidningen meddelade, som brukligt vid lyckade överfarter, ”Allt väl ombord”. Det bodde 346 599 personer i Stockholm 1912.

Betydligt fler flyttade ut ur stan än in till den. Vad som än hände i Stockholm det året så visste änkefru Mathilda Eriksson om det. Hon fyllde 75 år 1912 och jobbade sedan 45 år som tidningsbud på Aftonbladet, hon var deras äldsta tidningsbud. Det uppmärksammades med en enspaltig artikel illustrerad med tecknat porträtt – bilder förekom knappast i tidningarna vid den här tiden. Tyvärr har ”ett olycksfall lagt henne i sjukbädden”, men tidningen hoppas att ”krämporna snartska ge med sig”. Hon berättar i artikeln om äldre tider, innan hon bar ut tidningen till prenumeranter, hur tidningen då fanns i ”varje kryddbod där den kunde avhämtas av nyhetstörstande Stockholmare, om de ej hyrde sin tidning för 2 öre i halvtimman”.

Under rubriken ”Döden i Strömmen” berättas på sjutton satta rader i en spalt om hur ett liv avslutas. Det är nattvakten på ångaren”Hansa” som vid tretiden på natten observerar en mansperson i trettiofemårsåldern som i ”rask fart gick fram mot Skeppsbrokajen”. Mannen hoppar i vattnet, nattvakten larmar och en båt sätts i vattnet, men strömmarna för honom under och ”drog snart ner honom”. Personerna i räddningsbåten lyckas bara få tag i hans mössa. Texten avslutas med raderna: ”Den lefnadströtte var medelstor, hade bruna mustascher och var arbetsklädd. Hans namn är ännu ickebekant.”

Läs artikeln i sin helhet i Situation Sthlm #179

Text: Ulf Stolt
Foto: Scanpix