Nu är sommarlovet här med högt uppskruvade förväntningar på allt kul och skönt som ska upplevas under den försvinnande korta, ljusa årstiden. Den blomstertid nu kommer, Idas sommarvisa, Mitt sommarlov..; i alla de älskade sommarsångerna som sjungs på svenska skolavslutningar hyllas den grönskande naturen, bad och glass. Från första förskoleavslutningen etsas sommarlovsnormen om ledigt barfota liv i naturen in i våra medvetanden. När skolan åter startar i augusti förväntas varje unge han något att skriva om i den obligatoriska uppsatsen: ” Mitt sommarlov”.

Men allt fler har svårt att finansiera ett sommarlov med aktiviteter i det gröna, resor och utflykter. Samtidigt drar kommunerna in på eller stänger fritidshem och kolloverksamhet på sommaren. Det är inte ovanligt att aktiviteter som är gratis helt saknas för sommarlediga barn. Den blomstertid är inte välkomnad av alla barn och politiker och tjänstemän har dålig kunskap om den nya verklighet många familjer lever i.

I sommarlovstalet på en skolgård i Stockholm skojar rektorn och ger barnen en sommarläxa.

”Ät mycket glass, bada mycket och läs en massa böcker”. I havet av finklädda ungar på skolgården finns det med all sannolikhet en handfull barn som inte kommer att kunna följa rektorns uppmaning.  I sommarlovssverige 2010 finns det barn som varken kan bada, åka på utflykt eller käka särskilt mycket glass. Föräldrarna/föräldern har inte råd att ta semester, skolan är stängd och barnen har inget SL-kort. När sommarlovet kommer blir de enligt Rädda Barnen cirka 11-12% barn som är fattiga i Sverige, extra utsatta. Enligt Statistiska Centralbyråns definition, är fattiga barn, barn som lever i familjer med låg inkomststandard, eller i familjer som fått socialbidrag någon gång under året. Låg inkomststandard betyder att familjens disponibla inkomst är lägre än vad SCB beräknar går åt boende och baskonsumtion. För de här barnen är varken utflykter, lantställe, eller gröna kohagar något självklart. I värsta fall är barnet kvar i stan och ensam om dagarna när föräldern eller föräldrarna jobbar. Fritids är stängt, och alla kompisarna bortresta. Sommarlovet blir ett långt, ensamt ingenting utan skolans och fritidshemmet rutiner. När höstterminen börjar efter sommarlovet hittar barn hellre på i uppsatsen om sitt sommarlov än skriver att de varit hemma och inte gjort något av allt det där man ”ska” på sommarlovet. För ”alla människor vill ut på landet

Och nästan ingen vill gå kvar i stan, som Anita Hegerland med gäll röst slog fast 1970 i sången ”Mitt sommarlov”.  Hellre ljuga än skämmas, fattigdom är skambelagt bland barn och unga, att man är fattig håller man tyst om.  

  – Vi vet att barnen är lojala med sin familj och måna om att hålla fasaden och inte avslöja hur illa det står till. Barn som har det svårt gör mycket för att dölja sin situation. Man pratar inte om vad man gjort eller inte gjort på sommarlovet. Man byter hellre samtalsämne. Genomgående för barn i familjer med dålig ekonomi är att man till exempel undviker att bjuda hem kompisar för man vill inte visa hur trångt man bor, eller det klassiska, man skriver uppsatser i skolan om ett sommarlov där man gjort saker man i verkligheten inte gjort. De här barnen jämför sig med andra och upplever en stark känsla av utanförskap när de inte kan göra som alla andra just på sommarlovet, säger Karin Fyrk på Rädda Barnen.

Enligt Rädda Barnens undersökningar är det barn till ensamstående föräldrar, barn till utlandsfödda och barn i storstädernas förorter som har det svårast ekonomiskt. I de här grupperna handlar det om att prioritera det allra viktigaste och grundläggande som mat och kläder. Roliga sommaraktiviteter som ett besök på bad med inträde faller bort. Barn till missbrukare får det extra svårt på sommaren när skolan och fritids som annars kan vara ett andningshål och en tillflyktsort stänger.  

Vad kan man ställa för minimikrav på vad sommarlovet ska innehålla för ett barn i välfärdslandet Sverige?

 – Barnkonventionen säger att barn har rätt till en meningsfull fritid med aktiviteter lämpade för sin utveckling. Det ställer ganska höga krav på samhället, krav som ska tillgodoses även för de barn som inte kan betala. Det gäller att se till att man under lov ordnar gratis eller mycket subventionerade läger eller dagaktiviteter, som finns tillgängliga så att barn inte behöver gå sysslolösa, menar Karin Fyrk.

Ansvaret ligger på kommunerna, men enligt en undersökning gjord av Majblommans Riksförbund väljer många kommuner istället att rusta ner omsorgen om barn under sommarloven. Fyra av tio av kommuner/stadsdelar satsar enligt undersökningen mindre än tidigare eller inte alls på avgiftsfria eller subventionerade sommarlovsaktiviteter. Fyra av tio kommuner/stadsdelar arrangerar inte, eller förmedlar kollo eller lägerplatser. Tre av fyra kommuner/stadsdelar drar ner på förskole- och fritidsverksamheten på sommaren.

- Få kommuner erbjuder gratis aktiviteter under sommaren och bjuder till helhjärtat för de barn som har det allra sämst. På sommaren är barn från familjer med dålig ekonomi extra mycket utsatta. Det är oerhört viktigt att man har de här lättillgängliga aktiviteterna på somrarna och att barnen vet att dom finns. Att man inte gör motsatsen, alltså drar ner på aktiviteter, stänger fritidsgårdar på sommaren av resurs eller personalbrist, säger Karin Fyrk.

Lena Holm på Majblommans Riksförbund tror att kommunernas brist på gratis aktiviteter för barn under sommaren handlar om ekonomi och avsaknad av barnperspektivet. Man fokuserar mer på att personalen ska ha semester och att ekonomin ska gå ihop än på barnens behov.

 – Har man barnperspektivet, barnens behov som första prioritet, då kan man lösa problemen på ett annat sätt. Att man har fem veckors lagstadgad semester och barnen har ledigt i tio, elva veckor går inte ihop.

Det allra, största problemet menar hon är bristen på kunskap om barnfattigdom bland politiker och tjänstemän.

–  Det handlar om en ny verklighet som politiker och tjänstemän inte känner till. Eftersom det är skambelagt att vara fattig talar inte människor om det. Jag syftar till exempel på barn som kanske inte har busskort på sommarlovet som de ju får gratis under terminen. Då kan man inte sätta sig på tunnelbanan och åka till en badplats. Det handlar om alla inträden som kostar. Stockholm har en omfattande lägerverksamhet, men den kostar pengar. Vi har gjort en omräkningstabell där man kan räkna ut vad pengar är värda om man har inkomster på försörjningsstödsnivå. Kostar ett läger 400 kronor så blir köpkraften egentligen tusen kronor om man har försörjningsstöd. Socialtjänsten kan ge bidrag för att åka på koloni men det finns många som visserligen ligger över socialtjänstens gräns, men har väldigt låga inkomster.

I jordbrukarsamhället var sommarlovet till en början till för att barnen behövdes som extra arbetskraft i jordbruket. Idag ser vi sommarlovet som en tid fri från stillasittande vid skolbänken - en motvikt till schemalagda lektioner, men helst full av utvecklande, meningsfulla aktiviteter. Sveriges tio-elva veckor sommarlov är ovanligt långt om man jämför internationellt. De flesta andra länder har treterminssystem med långa lov, men inga lov är så långt som det svenska sommarlovet. 

Kollo, eller barnkolonier som det hette från början, var fram till mitten av 70-talet till för att storstadsbarn från familjer med sociala problem och svag ekonomi skulle komma bort från stan och ut till sol, natur och bad. Verksamheten styrdes av socialförvaltningarna och kommunerna stod för större delen av kostnaden. I Stockholm privatiserades kolloverksamheten år 2000, och nu får föräldrarna betala nästan hela delen av kostnaden. Medelklassen har gjort entré på kolloscenen, och fattigstämpeln är sedan länge borta, men i och med privatiseringen har kollo blivit för dyrt för många ensamförsörjare och låginkomsttagare.

Organisationen Sveriges Makalösa Föräldrar har kontakt med ensamstående föräldrar som varken har råd att ta en lång semester, åka bort eller låta barnen åka på kollo.

- Bland våra medlemmar finns det många som jobbar deltid och inte har råd att ha fem veckors semester och därför tvingas ta kortare semester. Både föräldern och barnen kan uppleva ett utanförskap när man inte har råd att göra saker som andra gör. Sen behöver inte det innebära att barnen har en dålig semester eller dålig sommar. Media förmedlar bilden av att man måste åka till Mallis eller Gotland på sommarlovet. Det gäller att försöka stå emot den gängse bilden. Det finns många bra föräldrar som med små medel ordnar en fantastisk semester, menar ordförande Per-Erik Pallin.

I spåren av lågkonjunkturen har företeelsen ”hemester” eller ”balkongsemester” blivit alltmer utbrett. Begrepp som inte behöver vara negativt laddade menar ordförande Per-Erik Pallin och vill lyfta fram alla otroliga föräldrar som fixar ett fint sommarlov hemma i närområdet.  

– Hemester eller balkongsemester betyder samma sak. Det är när man av olika anledningar tvingas att välja semester hemma. Man kanske åker på utflykt till Skansen, eller Fjäderholmarna eller går ner till den lokala badsjön.

Barnen själva är av åsikten att det är viktigt med gratis aktiviteter på sommarlovet.

I en undersökning gjord av Majblomman vände man sig till barn med frågan om vikten av arrangerade sommarlovsaktiviteter. 97 % svarade att det är jätteviktigt att det finns gratis aktiviteter.

Behovet av sol och frisk luft på sommarlovet för barn i stan har inte minskat på de hundra år kollo har funnits. Frågan är vem som vill betala för att alla barn ska få komma ut på landet.  

Text: Maria Lindén

red@situationsthlm.se